Grekiskt samtal snavade på mållinjen

När mycket pekade på att Greklands nya premiärminister utsetts kollapsade förhandlingarna. Grekland bjöd på en kaotisk onsdag där nervösa eurokamrater hölls på sträckbänken.

Nyheter • Publicerad 9 november 2011

Greklands jakt efter en ny premiärminister brakade på onsdagen åter, och något oväntat, samman. Avgående premiärminister Giorgos Papandreou hade önskat sin efterträdare lycka till och begett sig till presidenten för att med oppositionsledaren Antonis Samaras hamra fram en ny regering.

Insatta politiska källor uppgav att socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati i princip enats om parlamentets talman Filippos Petsalnikos, men på kvällen kollapsade alltså samtalen.

Annons

Intern osämja

Orsaken var inte direkt klar. Enligt brittiska BBC bröt de samman efter att det lilla, nationalistiska Laos-partiet och dess ledare Giorgios Karantzaferis lämnat överläggningarna.

Karantzaferis ska efteråt ha sagt att det "var sorgligt att se att även i detta kritiska läge så fortsatte positioneringen mellan Papandreou och Samaras".

Samtidigt var enligt Reuters det interna missnöjet i både Ny demokrati och Pasok stort.

För krävande

Vissa parlamentsledamöter ansåg att man nu kanske fick återvända till ett tidigare skrotat förslag – Lucas Papademos. Den på förhand favorittippade Papademos fick tidigare nobben av både socialdemokratiska Pasok och konservativa Ny demokrati. Papademos, med ett förflutet som vice ordförande i Europeiska centralbanken, uppgavs bland annat ha ställt för stora krav på vilka som skulle ingå i en ny enhetsregering.

– Den enda lösningen är Papademos. Om han accepterar tills i morgon kommer vi kunna bilda en stark regering som kan dra landet ur krisen, sade Pasok-ledamoten Spyros Vougias.

Koalitionsregeringen blir troligen en kortlivad expeditionsministär. Den ska lotsa eurozonens senaste hjälppaket genom parlamentet och förbereda nyval i början av 2012.

TT-Reuters-AFP

Grekland är på väg in i fjärde året av recession och har till följd av krisen och nedskärningarna rekordhög arbetslöshet.

Med en skuldbörda på omkring 350 miljarder euro, nästan 170 procent av BNP, och stora underskott i de offentliga finanserna har Grekland till följd av "straffräntor" på kapitalmarknaden sedan i maj 2010 tvingats förlita sig på nödlån från euroländerna och IMF för att klara sig.

På kort sikt måste Grekland få fram cirka 10,5 miljarder euro före årsskiftet för att täcka obligationslån som löper ut och samtidigt ha råd att betala löner till 700 000 offentliganställda och pensioner till två miljoner pensionärer.

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.

Annons