Gisslandramat kopplas till Mali

– Konflikten kan komma att spridas på ett oväntat sätt, säger han.

Att angriparna på gasanläggningen i Algeriet ämnade föra gisslan till Libyen när den algeriska armén slog till är ett tänkbart scenario, enligt Inga Brandell, professor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.

– Det råder ingen kontroll över territoriet i Libyen, förklarar hon.

"Symbolisk attack"

Mikael Eriksson, säkerhetspolitisk forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), säger att säkerhetsläget i Libyen är mycket undermåligt och därför utgör god miljö för beväpnade islamistgrupper att operera i. Han anser dock att gisslandramat i Algeriet har direkt koppling till striderna i Mali, där utländska trupper med Frankrike i spetsen krigar mot islamistrebeller.

– Forskning visar att grupper som dessa gärna signalerar vad de är kapabla till. Det finns ett symbolspråk i den här typen av attacker, som säger: "Fortsätter ni ert avancemang i regionen är det här vad ni kommer att möta", säger han.

Att slå till i Algeriet kan, enligt Eriksson, vara ett sätt visa att man har närvaro utöver de norra delarna av Mali.

– Konflikten kan komma att spridas på ett oväntat sätt. De här grupperna rör sig över gränserna, det kommer sannolikt att bli en katt-och-råtta-lek, säger han.

"Profilera sig"

Inga Brandell ser gisslandramat som ett sätt för gisslantagarna, som har pekats ut som den så kallade Blodsbataljonen ledd av Mokhtar Belmokhtar, att profilera sig efter det påstådda avhoppet från al-Qaida i islamiska Maghreb (Aqim).

– Ett syfte kan ha varit att skaffa sig inflytande över händelseutvecklingen i Mali genom ett angrepp på ett annat ställe, säger hon.

För Algeriets del innebär attacken en prestigeförlust:

– Det skapar ju osäkerhet för ekonomiska operatörer, investerare och liknande, så det får negativa konsekvenser, säger Mikael Eriksson.