Annons
Nyheter

General mot miljardär i kampen om Prag

Går Tjeckien från en skandalomsusad populist till en annan? Eller blir det en tidigare Natotopp med regeringsstöd som får flytta in i Pragborgen?
Valdeltagandet kan avgöra helgens presidentval.
Tjeckien • Publicerad 27 januari 2023
Anhängare till presidentkandidaten Petr Pavel på möte i Prag i onsdags inför den avgörande andra valomgången.
Anhängare till presidentkandidaten Petr Pavel på möte i Prag i onsdags inför den avgörande andra valomgången.Foto: Petr David Josek/AP/TT
Förre presidenten Václav Havel målad på en mur i Prag strax efter sin död 2011. Arkivbild.
Förre presidenten Václav Havel målad på en mur i Prag strax efter sin död 2011. Arkivbild.Foto: Petr David Josek/AP/TT
Förre generalen Petr Pavel (till vänster) står mot ex-premiärministern Andrej Babis i den avgörande omgången i Tjeckiens presidentval. Arkivbild.
Förre generalen Petr Pavel (till vänster) står mot ex-premiärministern Andrej Babis i den avgörande omgången i Tjeckiens presidentval. Arkivbild.Foto: Petr David Josek/AP/TT
En ung flicka fotograferar sig med förre premiärministern Andrej Babis under den första valomgången i Tjeckien den 13 januari. Arkivbild.
En ung flicka fotograferar sig med förre premiärministern Andrej Babis under den första valomgången i Tjeckien den 13 januari. Arkivbild.Foto: Petr David Josek/AP/TT

I dramatikern, dissidenten och frihetshjälten Václav Havel hade Tjeckien en av de mest hyllade presidenterna i modern tid, inte minst i omvärlden.

Mannen bakom "sammetsrevolutionen" 1989 blev sitt lands första ledare efter kommunisttiden och det fredliga delandet av det gamla Tjeckoslovakien. Han ses som en av 1900-talets största européer och har fått både Prags flygplats och Europarådets främsta människorättspris uppkallat efter sig.

Annons

Men sedan dess har det varit annorlunda. Havels två efterträdare på presidentposten har varit betydligt mer omstridda.

Klaus och Zeman

Först kom Václav Klaus, president 2003-13, uttalad klimatskeptiker och kritisk mot både Nato och EU, som i det längsta drog ut på att godkänna EU:s nya Lissabonfördrag, som han menade var odemokratiskt.

Sedan kom Milos Zeman, president från 2013, som kallat HBTQ-personer för "motbjudande", hyllat Rysslands president Vladimir Putin och flitigt ifrågasatts för sin stora konsumtion av både alkohol och cigaretter.

När nu en efterträdare till Zeman ska röstas fram är frågan om en betydligt lugnare relation till omvärlden är att vänta – eller om tjeckerna vill fortsätta på samma spår.

Babis mot Pavel

Den ena av de två finalkandidaterna är hur som helst Andrej Babis, premiärminister fram till i fjol, en av landets rikaste män och ofta stämplad som Tjeckiens Donald Trump. Som regeringschef samarbetade han nära med grannlandet Ungerns premiärminister Viktor Orbán och fick många av sina kollegor i de västra och norra delarna av EU att sucka tungt på toppmöten i Bryssel.

Stärkt av att precis ha friats från korruptionsanklagelser landade han på 34,9 procent av rösterna i den första valomgången för två veckor sedan.

Mot honom står den utomlands mer anonyme och politiskt ovane förre generalen Petr Pavel, tidigare försvarschef och ledare för militäralliansen Natos högsta militärråd 2015-18. Pavel har stöd från den nuvarande regeringen och fick 35,4 procent i runda ett.

Kritik inom Nato

Även om Babis röstats bort från regeringsmakten är han fortsatt populär bland många tjecker som ser honom som en frisk fläkt mot etablissemanget.

Hans försök att i valspurten utmåla Pavel som krigshetsare och sig själv som en fredens man har dock fått hans opinionssiffror att dala.

– Absolut inte, svarade Babis i en tv-debatt på frågan om han som president skulle skicka tjeckiska soldater till hjälp om Polen eller länderna i Baltikum skulle attackeras.

Annons

Det fick både grannländer och politiska motståndare att rasa, särskilt med tanke på Natomedlemskapets principer om att hjälpa varandra.

– Om någonsin tjeckisk frihet eller självständighet utmanas utifrån kommer litauerna stå sida vid sida med det tjeckiska folket, sade exempelvis Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis på väg in till EU:s senaste utrikesministermöte.

Deltagandet avgör?

Mätningar inför det val som pågår under fredagen och lördagen pekar på seger för Petr Pavel med runt 55 procent av rösterna, mot 45 för Babis.

Mycket hänger dock på valdeltagandet. Kommer tillräckligt många som ogillar Babis att rösta, med tanke på att presidentposten trots allt mest är ceremoniell, medan den tunga politiska makten ligger hos regeringen?

– Frågan är om Babis kommer att kunna demobilisera en del av Pavels väljare. Det verkar osannolikt eftersom Babis är så polariserande och många vill stoppa honom, säger statsvetaren Otto Eibl på Masaryk-universitetet till nyhetsbyrån AFP.

Fakta: Presidentvalet i Tjeckien

Tjeckien håller under fredagen och lördagen den avgörande andra valomgången i årets presidentval.

Finalkandidater är Petr Pavel (född 1961), tidigare försvarschef och stöttad av partierna i valalliansen Tillsammans (konservativa ODS, kristdemokratiska KDU-CSL och liberala Top-09) samt Andrej Babis (född 1954), före detta premiärminister och partiledare för liberala Ano.

Vallokalerna är öppna mellan 14 och 22 på fredagen och 08 och 14 på lördagen. Vinnaren tillträder den 8 mars.

Presidenten i Tjeckien har främst ceremoniella uppgifter, men spelar ändå en viktig roll i utnämnandet av regering, centralbankschef och författningsdomstol.

Fakta: Presidentvalet i Tjeckien

Sedan Tjeckien skapades i och med delandet av Tjeckoslovakien från den 1 januari 1993 har landet haft tre presidenter:

1993-2003: Václav Havel (1936-2011)

2003-13: Václav Klaus (född 1941)

2013-23: Milos Zeman (född 1944)

Fotnot: Havel var dessförinnan Tjeckoslovakiens siste president 1989-92.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons