Gamla i väst medicinerar mest
Och ingenstans i landet får åldringar så mycket psykofarmaka och så många läkemedel som påverkar varandra, som här.
Det visar rapporten, Öppna jämförelser i vården, som presenterades på måndagen.
Det är nu tredje året som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, och Socialstyrelsen presenterar rapporten som är en mätning av kvalitet och effektivitet och en jämförelse mellan sjukvården i landets 21 landsting och sjukvårdsregioner.
– Det är ett formidabelt sätt att skapa förbättringsarbete. Ingen vill ju ligga längst ner på listan, säger Håkan Sörman, vd på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL.
Men det är där, i bottenskiktet som Västra Götalandsregionen placerar sig när det gäller medicinering för äldre personer över 80 år. (Se redogörelse här intill)
– Detta är ett område som vi uppmärksammats på tidigare och där vi har utarbetat en strategi för förbättrad läkemedelsbehandling till äldre, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars-Olof Rönnqvist, och lovar att en handlingsplan kommer att redovisas till hösten.
I rapporten, Öppna jämförelser i vården, redovisas totalt 101 olika kvalitetsmått inom fyra områden, nämligen medicinska resultat, tillgänglighet, produktivitet, kostnader och patienterfarenheter.
Eftersom det är tredje gången som rapporten läggs fram, kan man nu för första gången också se förändringar över tid.
– För stroke, hjärt/kärlsjukdomar och bröstcancer kan vi se markanta förbättringar i överlevnad, vilket är glädjande eftersom det är stora folksjukdomar, säger Håkan Sörman.
En intressant slutsats som dras i rapporten, är att det inte finns några självklara likhetstecken mellan höga kostnader och höga kvalitetsresultat.
– Det har ofta varit tanken i politiska beslut, att om man lägger in mer pengar så ger det bättre vård, men det finns nästan aldrig något samband, säger Håkan Sörman och menar att det oftare handlar om skillnader i ledarskap och exempelvis flöden.
Jämlikhet i vården är en annan aspekt som också studerats. Slutsatsen är mindre positiv, nämligen att utomlands födda personer och personer med låg utbildning inte har tillgång till lika vård.
– Patientens bakgrund ska inte ha någon betydelse för hur tillgänglig vården är eller hur bra resultat som nås. För Socialstyrelsen är detta ett viktigt område att följa, säger generaldirektör Lars-Erik Holm.
