Fortsatta franska pensionsprotester

För andra kvällen i rad blev det på sina håll stökigt när fransmän protesterade mot nya pensionslagar. Det rapporteras om bråk framför allt i Paris, Lyon och Strasbourg.
Frankrike • Publicerad 18 mars 2023
Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Paris på fredagen.
Polisen använde bland annat tårgas mot demonstranter i Paris på fredagen.Foto: Lewis Joly/AP/TT

Enligt Parispolisen greps 61 personer vid Place de la Concorde på fredagskvällen, skriver Le Monde. I Lyon har 36 personer gripits, skriver lokala myndigheter på Twitter strax efter midnatt.

Precis som på torsdagen har demonstranter bland annat möts av tårgas från polisen. Från demonstranternas håll rapporteras å andra sidan om skadegörelse och anlagda bränder.

Misstroende

Två olika begäran om misstroendeomröstning mot regeringen och premiärminister Élisabeth Borne lämnades in på fredagen – den ena av högerextrema partiet Nationell samling och den andra från vänsteralliansen Nupes.

– Den här omröstningen kommer att tillåta oss att ta oss ur en djup politisk kris, säger Bertrand Pancher från partiet Parti Radical, till AFP.

För att en misstroendeomröstning ska gå igenom krävs en absolut majoritet.

President Emmanuel Macrons regering har länge försökt samla stöd för en höjning av pensionsåldern i Frankrike. Senaten röstade för regeringens linje men nationalförsamlingen hotade att stoppa förslaget.

Då drog regeringen och premiärminister Élisabeth Borne i nödbromsen och utlöste på torsdagen paragraf 49.3 i grundlagen. Den ger premiärministern rätt att kringgå nationalförsamlingens ledamöter och se till att en lag antas oavsett vad de säger.

Hundrade gången

Att använda paragraf 49.3 är inte helt ovanligt. Enligt Le Monde är det elfte gången som Borne använder greppet. Och sedan nuvarande konstitution (Femte republiken) inrättades 1958 har 49.3 åberopats hundra gånger.

Sedan 1958 har krav om misstroendeomröstning väckts 127 gånger, varav 67 gånger efter det att 49.3 använts, rapporterar BFM TV.

En enda gång, 1962, har man lyckats få en regering avsatt genom misstroendeomröstning.

Fakta: Franska pensioner

Den allmänna pensionsåldern i Frankrike är 62, men man behöver också ha arbetat i 42 år för att få full pension.

Det finns tre grundsystem och sedan obligatoriska tilläggsplaner med poängsystem som ser olika ut beroende på bransch och avtal. Det finns 42 olika pensionsplaner.

Den genomsnittlige fransmannen går i pension vid 62 år och fyra månaders ålder, enligt siffror från 2020 (i Sverige är det drygt 64 år). Skillnaderna är dock stora mellan olika upplägg. Snittpensionen ligger på motsvarande 15 700 kronor (2020).

Inom offentlig sektor finns vissa avtal som sticker ut. Omkring 40 000 människor som jobbar inom kollektivtrafiken i Paris har till exempel rätt att gå i pension från 52 års ålder.

Den sittande regeringen ville till en början höja pensionsåldern till 65, men har sedan gått ned till 64. Höjningen ska ske gradvis fram till 2030. Regeringen vill också tidigarelägga en ettårig höjning av antalet år man behöver arbeta för full pension. Garantipensionen ska höjas och antalet planer ska bli färre.

Det var den långvarige presidenten François Mitterrand (Socialistpartiet) som sänkte pensionsåldern från 65 till 60 år 1982. Högerpresidenten Jacques Chirac ville 1995 införa ett universellt system, men möttes av jätteprotester och drog senare tillbaka det. Stora protester mötte också förslag från Nicolas Sarkozy 2010, men då drevs en tvåårig höjning av pensionsåldern ändå igenom.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.