Fortsatt vrede på Tahrirtorget
Men demonstranterna på Tahrirtorget i Kairo kräver mer.
I ett tv-sänt tal sade den mäktige militärledaren Hussein Tantawi att presidentvalet i Egypten ska hållas i slutet av juni 2012 och att det planerade inledningsdatumet för parlamentsvalen – 28 november – ska hållas trots oroligheterna.
Folkomröstning
Tantawi, som leder det styrande militära rådet Scaf som tog över den reella makten när Hosni Mubarak störtades, sade att militären "inte söker makten och är fullt villig att omedelbart överlämna ansvaret om folket så vill, genom en folkomröstning".
Men demonstranterna, som sent på tisdagen beräknades vara fler än 100 000, fortsatte att kräva militärrådets omedelbara avgång. Demonstranter skanderade "vi vill se militärens fall" bara några kvarter från inrikesdepartementets byggnader där polis och protesterande drabbade samman.
Upp emot ett 30-tal har dödats sedan oroligheterna i Kairo och på andra ställen i landet inleddes i slutet av förra veckan.
Ny premiärminister
Militärrådets beslut att godkänna regeringens avgång öppnade för nya politiska lösningar.
En av de främsta kandidaterna att axla manteln som premiärminister var Mohamed ElBaradei, tidigare chef för FN:s atomenergiorgan IAEA.
Vid Mubaraks fall sade ElBaradei att han var redo att ta ett politiskt ansvar – men den demokratiska rörelsen tappade fart när militären greppade makten i vakuumet efter Mubarak.
Även Abdel Moneim Abul Futuh, som tidigare var medlem i det mäktiga Muslimska brödraskapet nämndes som en möjlig premiärminister.
Amnestykritik
Människorättsorganisationen Amnesty International drämde på tisdagen till med skarp kritik mot militärledningen, som inte levt upp till sina löften och som enligt Amnesty begått värre rättsövergrepp än den störtade regimen.
"Genom att använda militärdomstolar för att döma tusentals civila, slå ner på fredliga demonstrationer och utöka befogenheterna i Mubaraks tvångslagar har militärrådet fortsatt traditionen av repressivt styre, som 25 januari-demonstranterna slogs så hårt för att bli av med".
Omkring 12 000 civila har stått inför militärdomstolar på bara nio månader, anklagade för bland annat "ligistfasoner" och för att ha "skymfat armén".
