Annons
Nyheter

Forskarna jagar hetta för svalkans skull

Med hjälp av sensorer och förskolebarn ska forskare ta reda på hur invånare i en stad upplever värme. Målet är att bättre anpassa stadsmiljön till framtidens värmeböljor som annars kan kosta liv.
Klimat • Publicerad 8 juli 2023
I appen syns sensorer som är uppsatta och användarna rapporterar hur de upplever värmen vid olika tider och platser.
I appen syns sensorer som är uppsatta och användarna rapporterar hur de upplever värmen vid olika tider och platser.Foto: Anders Wiklund/TT
Lotten Wiréhn från Linköpings universitet och Jorge Amorim från SMHI laddar ner data från sensorn som sitter i trädet bakom dem. Resultaten blir en del i ett projekt som ska anpassa svenska städer till värmeböljor.
Lotten Wiréhn från Linköpings universitet och Jorge Amorim från SMHI laddar ner data från sensorn som sitter i trädet bakom dem. Resultaten blir en del i ett projekt som ska anpassa svenska städer till värmeböljor.Foto: Anders Wiklund/TT
En av värmesensorerna i Bright-projektet som mäter temperatur och luftfuktighet. Även i Linköping finns sensorer och nästa år är det dags för Stockholm.
En av värmesensorerna i Bright-projektet som mäter temperatur och luftfuktighet. Även i Linköping finns sensorer och nästa år är det dags för Stockholm.Foto: Anders Wiklund/TT
Vissa av sensorerna är uppkopplade och skickar data till en server och till appen där privatpersoner och utvalda kommunala verksamheter kan rapportera sin upplevelse av den aktuella värmen i relation till den närmaste sensorn. Andra sensorer behöver forskarna besöka för att hämta data, som denna vid Motala ström.
Vissa av sensorerna är uppkopplade och skickar data till en server och till appen där privatpersoner och utvalda kommunala verksamheter kan rapportera sin upplevelse av den aktuella värmen i relation till den närmaste sensorn. Andra sensorer behöver forskarna besöka för att hämta data, som denna vid Motala ström.Foto: Anders Wiklund/TT
Grönområden kan vara avgörande för att invånarna i en stad ska hantera perioder med extrem värme.
Grönområden kan vara avgörande för att invånarna i en stad ska hantera perioder med extrem värme.Foto: Anders Wiklund/TT

– Här var det skönt, underbart!

En förbipasserande drar en lättnadens suck under träden på promenadvägen längs Motala ström i Norrköping. Just den här junidagen är det 27 grader och hög luftfuktighet. Många har sökt sig ner till vattnet där det fläktar något och träden ger uppskattad skugga.

Annons

Bara en liten bit bort mellan husväggar på asfalterade gator är känslan betydligt mer påträngande, rent obehaglig.

– Där upplever de flesta värmestress, ett ord som beskriver ganska bra vad det handlar om, säger Jorge Amorim, chef för meteorologiska forskningsenheten vid SMHI.

Strategiska sensorer

Han är en av de ansvariga för ett forskningsprojekt som drivs av SMHI, Linköpings universitet och tre kommuner. Under våren har speciella meteorologiska sensorer placerats ut på ett 25-tal platser i Norrköping för att samla in data över lufttemperatur och luftfuktighet.

Även i Linköping sitter sensorer och 2024 är det Stockholms tur. Målet är att ta fram verktyg och underlag som kan underlätta för kommuner att anpassa sig till framtidens värmeböljor.

Träd avgörande

För värme i städer är ingen lek. Det kan utgöra ett stort hot mot vår hälsa. Tidigare i år publicerades en studie i tidskriften Lancet där forskare drog slutsatsen att omkring 6 700 människor i europeiska städer dog i förtid under värmeböljan 2015. Enligt deras beräkningar hade omkring 40 procent av dem överlevt med hjälp av fler träd i städerna.

– Träd ger både direkt skugga och bidrar till att minska värmestrålningen från marken. Dessutom reflekterar de solljus vilket bidrar till nedkylning. I en park kan det vid samma tidpunkt vara mellan tre och fyra grader svalare än i stadsbebyggelsen, säger Jorge Amorim.

Barn och äldre i fokus

– En viktig del är att ta reda på hur vi människor upplever värmen, säger Lotten Wiréhn, forskare vid Linköpings universitet, som också deltar i projektet.

För att göra det har forskarna låtit utveckla en app där de som rör sig i stadsmiljön kan rapportera hur de upplever värmen vid en viss tid och plats: Stämmer den faktiska temperaturen med din upplevelse? Befinner du dig nära vatten, vegetation eller tätbebyggelse och är du fysiskt aktiv eller stilla?

Appen finns tillgänglig för privatpersoner men det görs också riktade samarbeten med hemtjänst och förskolor – verksamheter med personer som är extra känsliga för värme. Tillsammans ska de ge en bild av vilka platser som upplevs som varmast och var det är mer behagligt att vistas.

Johanna Pettersson sitter med i Norrköpings kommuns klimatgrupp och har kontakt med verksamheterna som deltar. Hon ser att intresset för att vara med är stort.

Annons

– Vi i Sverige är inte vana vid att det är så varmt så länge och vi behöver hitta sätt att hantera det. Det är otroligt viktigt att vi kan göra detta tillsammans med forskare och hitta lösningar som grundar sig i vetenskap, säger hon.

Viktigt planera rätt

Ett av målen är att göra ett visualiseringsverktyg, något som kan användas av de som planerar och fattar beslut om stadsmiljön för att visa hur olika faktorer påverkar klimatet i staden.

– Vi studerar hur vi kan presentera data och information på ett sätt som gör det relevant och användbart för kommunen. Vi vill ju att de som arbetar med strategiskt klimatanpassningsarbete och stadsplanering ska ha nytta av det vi gör, säger Lotten Wiréhn.

Den upplevda värmen påverkas inte bara av lufttemperaturen. Värmestrålning från ytor, vind och luftfuktighet bidrar till helheten. Att få mer kunskap om hur värme påverkar olika platser i staden kan på sikt blir en viktig pusselbit för att minska värmestressen hos de som vistas där.

– Man kan till exempel bygga grönkorridorer med träd mellan en skola och en park så att det går att förflytta sig utan att utsätta barnen för extrem värme, säger Jorge Amorim.

Fakta: Bright-projektet

Bright-projektet är ett samarbete mellan SMHI och Linköpings universitet. Deltar gör även Stockholms, Linköpings, och Norrköpings kommuner.

Målet med projektet är att identifiera klimatet i städer, identifiera värmeöar och svalare områden. Projektet ska också beskriva hur expansion och förtätning av stadsområden kommer att interagera med klimatförändringarna.

Syftet är att ta fram ny kunskap, förbättrade metoder och verktyg som kan hjälpa kommuner att bättre anpassa sin bebyggelse till framtida värmeböljor.

Projektet pågår mellan december 2021 och november 2025.

Källa: SMHI

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons