Stora förhoppningar vid afghanska fredssamtal
– Jag tror att om vi sträcker ut en hand till varandra, och ärligt jobbar för fred, så kan det pågående eländet i vårt land få ett slut, säger den afghanska regeringens företrädare Abdullah Abdullah vid mötets inledning.
Förhandlingarna hålls inne i en rymlig konferenslokal i Doha med coronaanpassade avstånd mellan delegaternas sittplatser. Väggen bakom rummets pampiga podium pryds av texten "Afghanistans fredsförhandlingar" skriven på fyra olika språk.
– Vi behöver inte komma överens på alla punkter, vi kan hitta alternativa lösningar, fortsätter Abdullah, och tackar talibanerna för deras vilja att delta i samtalen.
Pompeo positiv
USA:s utrikesminister Mike Pompeo, som personligen närvarar under samtalen i Doha, manar de båda parterna att ta tillfället i akt och arbeta mot en fredlig utveckling i landet.
– Vi kommer tvivelsutan att stöta på många problem under samtalen de kommande dagarna, veckorna och månaderna. Kom ihåg att ni inte bara gör detta för er egen generation afghaner utan även för framtida generationer – era barn och barnbarn, säger han i ett inledande tal till delegaterna.
Uppmuntrande tonfall kommer även från Nato-länderna som i ett samlat uttalande kallar förhandlingarna för "ett viktigt steg mot genomförandet av en hållbar fred och stabilitet i Afghanistan efter årtionden av konflikt".
Länderna manade samtidigt talibanerna att vidta kraftigare åtgärder för att få ett slut på våldet.
"Nuvarande våldsnivåer, som är ett resultat av talibanernas attacker mot säkerhetsstyrkorna, förblir oacceptabelt höga och underminerar fredsprocessen. Vi manar talibanerna att vidta åtgärder för att få ett slut på våldet", skriver Nato-länderna i uttalandet.
Försenade samtal
Samtalen skulle ha inletts i mars, men har försenats gång på gång, bland annat beroende på oenighet om fångutväxling.
De båda parterna möts 19 år och en dag efter al-Qaidas attack mot World Trade Center. Attacken föranledde USA:s invasion av Afghanistan som blev början på det ännu pågående kriget i landet. Under det senaste årtiondet har över 100 000 civila dödats eller skadats i Afghanistan, enligt FN:s siffror.
I Afghanistans huvudstad Kabul ser man med viss skepsis på samtalen i Doha.
– Mitt skägg var svart när kriget började. Nu är det vitt som snö och vi krigar ännu, säger Kabulbon Obaidullah.
– Jag tror inte kriget kommer att sluta så snart. Jag är tveksam till förhandlingarna då båda parter vill driva igenom sin dagordning och stärka sina positioner, fortsätter han.
Fakta: Afghanistan
Afghanistan uppskattas ha 35,5 miljoner invånare, även om uppgifterna är mycket osäkra. Största delen av befolkningen livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel.
Landet är en islamisk republik med ett tämligen könssegregerat samhälle, trots att full jämställdhet mellan kvinnor och män ska råda enligt författningen. Inbördeskrig har rått i princip konstant sedan slutet av 1970-talet och ekonomi och infrastruktur ligger i ruiner.
Sovjetunionens invasion 1979 följdes av ett utdraget krig mellan den kommunistiska regimen och islamistiska mujahedingrupper, stödda av USA. Efter maktövertagandet 1992 vände milisgrupperna snart vapnen mot varandra. Kaoset och krigströttheten beredde väg för den fundamentalistiska talibanrörelsen som inom några år tog kontroll över landet.
Efter terrordåden i USA den 11 september 2001 började USA-ledda styrkor att bomba Afghanistan varpå talibanstyret föll. Försöken att sedan dess bygga upp landet har i stort misslyckats.
Källor: Nationalencyklopedin, Landguiden/UI
