GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Drönaranfall ändrar spelplanen i Tigray

Efter utdragna strider på marken har Etiopiens regering vänt på ställningarna med stor hjälp av anfall från luften.
Inköpta drönare har bombat Tigray, med följden att många civila har dödats.
Etiopien • Publicerad 14 januari 2022
Regeringen i Etiopien har bland annat köpt Bayraktar-drönare från Turkiet. Här står en sådan på en flygplats på Cypern. Arkivbild.
Regeringen i Etiopien har bland annat köpt Bayraktar-drönare från Turkiet. Här står en sådan på en flygplats på Cypern. Arkivbild.Foto: DHA via AP/TT
Här stiger röken från ett flyganfall i Mekelle, Tigrays största stad, i oktober. För utomstående analytiker är det svårt att avgöra om det är flygplan eller drönare som utfört ett anfall. Arkivbild.
Här stiger röken från ett flyganfall i Mekelle, Tigrays största stad, i oktober. För utomstående analytiker är det svårt att avgöra om det är flygplan eller drönare som utfört ett anfall. Arkivbild.Foto: AP/TT

För en vecka sedan höll Etiopiens fredsprisbelönade premiärminister Abiy Ahmed ett jultal där han uttryckte förhoppningar om en nationell försoning, efter ett drygt års strider i landet.

Samma dag fällde en militär drönare bomber över ett läger i Tigray som hyser människor som flytt sina hem med anledning av konflikten. Enligt den information som nått ut, från hjälparbetare och tigreanska styrkor, dödades ett 50-tal civila personer.

Efter det har drönare attackerat en kvarn och en kyrka i regionen, där ytterligare ett 20-tal människor uppges ha dödats.

Hittills i år har minst 108 civila dödats i flygbombningar i Tigray, enligt FN.

– Vi oroas av de återkommande, djupt bekymrande rapporterna om civila offer och förstörelse av civila mål till följd av flygbombningar i Tigrayregionen, säger Liz Throssell, talesperson för FN:s människorättskontor.

Vände tvärt

När tigreanska styrkor avancerade mot huvudstaden Addis Abeba i höstas hann de långt innan de plötsligt stoppades. Tigreanska befälhavare vittnade då om hur mindre svärmar av drönare gick till motanfall.

Centralregeringens styrkor kunde från och med december trycka tillbaka rebellstyrkorna, som gjorde reträtt hela vägen till rebellkontrollerade Tigray. Men sedan dess har etiopiska fotsoldater i princip inte följt efter – utan motoffensiven har i stället genomförts med hjälp av obemannade farkoster. Centralmaktens senaste framgångar på slagfältet kan i hög grad tillskrivas drönarna, enligt konfliktanalytiker vid The International Crisis Group.

Regeringen i Addis Abeba har inte talat öppet om sin satsning på drönare i striderna. Konfliktområdet är också såpass isolerat att få oberoende uppgifter om det som händer når ut.

Från flera länder

Bilder från nedslagsplatser tyder på att Etiopien har köpt turkiska, kinesiska och iranska drönare, enligt Wim Zwijnenburg, expert på drönare vid den nederländska fredsorganisationen Pax, som följer utvecklingen i Etiopien.

Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed har vänt sig till flera allierade för att bygga upp en ordentlig drönarkapacitet, rapporterade The New York Times i december. Bland annat har landet köpt kinesiska drönare av Förenade arabemiraten.

USA har tidigare invänt mot att Nato-kollegan Turkiet sålt militära drönare till Etiopien. I måndags talade den amerikanske presidenten Joe Biden med Etiopiens premiärminister i telefon och uttryckte då sin oro för den senaste tidens bombningar, enligt en redogörelse från Vita huset.

Rebellgruppen Tigreanska folkets befrielsefront (TPLF) uppger att det fortsätter ske drönarattacker i Tigray även denna vecka. Talespersonen Kindeya Gebrehiwot säger till AFP att Abiy Ahmed med dessa undergräver alla försök att nå en fredlig lösning.

I torsdags riktade norska Nobelkommittén kritik mot Abiy Ahmed, som fick Nobels fredspris 2019 för sitt arbete med att få slut på den mångåriga konflikten med grannlandet Eritrea.

"Som premiärminister och vinnare av Nobels fredspris har Abiy Ahmed ett särskilt ansvar att få slut på konflikten (i Tigray) och bidra till fred", skrev kommittén i ett uttalande.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.