Fler rattfyllerister vill ha alkolås
Det är en kraftig ökning. Tidigare var det bara var tionde.
Myndigheterna hoppas på ännu fler.
– Vi vet att även om körkortet är återkallat är det inte alls ovanligt att man återfaller i rattfylleri. Ett alkolås sätter stopp för det, säger Olof Stenlund, projektledare för alkolås på Transportstyrelsen.
Den första försöksverksamheten där rattfyllerister kunde slippa få körkortet indraget om de satte in alkolås i bilen startade 1999. Men det gick trögt. Som mest nådde man endast runt elva procent av rattfylleristerna.
1 300 ansökningar
Den 1 januari i år blev alkolåsprogrammet permanent och samtidigt skärptes spärrtiderna. Nu innebär rattfylleri att man blir av med körkortet minst ett år mot förut när det ibland bara var ett par månader.
Det har fått ansökningarna att strömma in till Transportstyrelsen.
Av de nästan 4 000 som har fått sitt körkort återkallat på grund av rattfylleri sedan årsskiftet har drygt 1 300 ansökt om körkort med alkolåsvillkor. Under villkorstiden, som varierar mellan ett och två år, måste man också gå på läkarkontroller med provtagning.
– För många som åker fast för rattfylleri är det en väckarklocka att göra något åt sina problem. Man får en press på sig, säger Olof Stenlund.
(M) tror på frivillighet
Frågan om alkolås var uppe till diskussion när det stora trafikseminariet i Tylösand utanför Halmstad startade på måndagen. Karin Svensson Smith (MP) som 2006 lade fram alkolåsutredningen för regeringen håller fast vid att det borde bli lag på alkolås i alla bilar. Men infrastrukturministern Catharina Elmsäter-Svärdh (M) tror på frivillighet.
– Om det ska vara långsiktigt måste man ha människor med sig så alla förstår varför det finns där. Jag tror att det kan bli samma slags utveckling för alkolås som för airbagen, säger hon.
Maria Krafft, Folksams chef för trafik och miljö, pratade också om en teknikutveckling när hon skissade på ett framtidsscenario.
– I framtiden kan vi tänka oss alkolås som inte syns utan där de känner av utandningsluften, säger hon.
