Fler förslag i höstbudgeten avviker

För de så kallade nollklassade blir ersättningen bättre än vad som föreslogs i en departementsskrivelse i våras. Regeringen vill nu höja det nya bostadsstödet, som ska införas, mer än i det tidigare förslaget. Det innebär att de nollklassade, det vill säga de som tidigare hade tidsbegränsad förtidspension och som saknar sjukpenninggrundad inkomst, får ungefär vad de hade i förtidspension. För en ensamstående person utan barn innebär det omkring 2 000 kronor mer i månaden jämfört med det första förslaget.

Höjningen av bostadsstödet gör att regeringen avsätter 400 i stället för 300 miljoner nästa år för de nollklassades ersättning.

Konflik riskeras att förlängas

– Inga kontakter har tagits med oss. Det är anmärkningsvärt. Det hör till ovanligheterna att riksdagen extrainkallas och fattar beslut om konkreta förändringar, som den gjorde med sjukförsäkringen. Då borde det vara naturligt att gemensamt bereda förslagen, säger Tomas Eneroth (S), vice ordförande i socialförsäkringsutskottet.

– Nu riskerar konflikten att förlängas och få en mer konstitutionell karaktär, om socialministern inte fullföljer riksdagens beslut, säger han.

Enligt Eneroth är riksdagsbeslutet om 180-dagarsregeln entydigt.

– Vi sade att man skulle gå tillbaka den tidigare formuleringen, där det fanns en praxis. Den innebar att personer som genomgår exempelvis cancerbehandling eller har MS inte tvingas säga upp sig utan kan vara kvar i arbete och få rehabilitering och stöd.

Att nu tala om olika modeller är att obstruera mot riksdagsbeslutet, anser han.

– Det är allvarligt om Kristersson inte inser att riksdagen redan fattat beslut om vad som ska gälla. Det öppnar upp för en diskussion där vi tvingas överväga direkt lagstiftning i riksdagen, säger han.

– Tyvärr verkar Kristersson inte riktigt förstått att vi har en minoritetsregering, säger han.

Eneroth är även skeptisk till modellen med bostadstillägg, eftersom det inte träffar alla grupper, men vill avvakta förslaget.

Generösare bedömningar

Regeringens förslag att öka möjligheten till individuella bedömningar när en person nått 2,5-årsgränsen i sjukförsäkringen innebär att förlängd sjukpenning ska kunna beviljas om det framstår som sannolikt att personen inte kan tillgodogöra sig Arbetsförmedlingens arbetslivsintroduktion. I dag är kravet att det ska vara "uppenbart" att personen inte klarar av programmet.

– Det innebär, enligt vad våra jurister säger, betydligt generösare bedömningar, säger Ulf Nilsson, Folkpartiets ledamot i socialförsäkringsutskottet.

Enligt honom så innebär dagens regler att man i princip måste vårdas på sjukhus eller få lika omfattande vård i hemmet eller sakna verklighetsuppfattning för att få förlängd sjukpenning.

Centerpartiets ledamot i utskottet Solveig Zander menar att den nya formuleringen innebär att Försäkringskassan inte ska se lika strikt på de medicinska riktlinjerna, utan även ta hänsyn till personernas fysiska förutsättningar. Zander pekar på att personer med till exempel reumatism eller cancer reagerar olika på behandlingar beroende på deras kroppar. Något som Försäkringskassan ska ta hänsyn till framöver.

– Det är väldigt viktigt. Försäkringskassan har valt att tolka de (nuvarande) medicinska riktlinjerna väldigt strikt. Det är viktig att ta hänsyn till den enskilda människans kropp och inte till fiktiva, skrivna riktlinjer, säger Zander.