GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

FHM: "Värmen farlig för alla"

SMHI meddelade på torsdagen om kommande höga temperaturer i stora delar av landet. För vissa kan värmen bli ett problem – och det gäller även dem som inte ingår i en riskgrupp.
Väder • Publicerad 24 juni 2022
SMHI meddelar om kommande höga temperaturer i stora delar av landet de närmaste dagarna. Arkivbild.
SMHI meddelar om kommande höga temperaturer i stora delar av landet de närmaste dagarna. Arkivbild.Foto: Stina Stjernkvist/TT

Från torsdag till måndag väntas dygnets högsta temperatur nå minst 26 grader i bland annat östra Götaland, stora delar av Svealand och södra Gävleborgs län.

SMHI har därför meddelat om höga temperaturer, ett meddelande som vänder sig främst till vård och omsorg samt riskgrupper som är särskilt känsliga för den ökade påfrestning som värmen kan innebära.

Men perioder av värme kan också vara farlig för andra grupper.

– Generellt har vi i Sverige en dålig uppfattning om hur farlig värmen kan vara. Den kan vara farligt för alla, inte bara för riskgrupper, säger Elin Andersson, utredare inom miljöhälsa på Folkhälsomyndigheten.

Äldre, kroniskt sjuka och funktionsnedsatta personer är förstås extra utsatta. Men även friska, yngre kan bli sjuka av värmen, liksom gravida, små barn och elitmotionärer.

Värmekänslig av medicin

– Det gäller även personer som tar vissa mediciner, de kan bli mer värmekänsliga, säger Elin Andersson.

De mediciner som kan påverka kroppens vätske- och värmereglering är antidepressiva läkemedel, vätskedrivande läkemedel, betablockerare och neuroleptika, det vill säga vanliga mediciner som tas av hundratusentals svenskar.

– Tar man den typen av läkemedel är det bra att ta kontakt med sin läkare när det blir en värmebölja. Ibland kan man behöva ändra dosen tillfälligt, säger Elin Andersson.

När det gäller små barn under fem år har de inte hunnit utveckla sin förmåga att svettas ordentligt.

– De behöver hjälp med att hålla sig svala och fylla på med vätska kontinuerligt. Ett annat tips är att servera extra vätskerik mat, till exempel grönsaker och frukt, säger Elin Andersson.

Forskning har visat att värmen även kan öka risken för gravida att föda i förtid.

– Det kan medföra risker för både mamma och barn.

Kan dricka för mycket

Den farligaste följden av långvarig värme är att man kan bli uttorkad. Uttorkning drabbar ofta äldre och personer som anstränger sig fysiskt. Men det kan också vara tvärtom: Att man dricker så mycket vatten att saltbalansen i kroppen rubbas. Tillståndet, hyponatremi, ökar under sommaren och är vanligt hos bland annat elitmotionärer och personer som deltar i motionslopp. Om saltnivåerna i blodet sjunker kan det leda till illamående, yrsel, muskelkramper och i värsta fall koma.

– Vårt generella råd är att man ska dricka mer än vanligt när det är varmt. Men vad som är lagom beror på vem man är. Till exempel ska personer med vissa typer av njursjukdomar inte dricka hur mycket som helst. Det måste man kolla med sin läkare.

Elin Andersson berättar att värmeslag är ovanligt i Sverige. Desto vanligare är så kallad värmeutmattning.

– Man kan känna sig trött, yr, orkeslös, illamående och få en förhöjd puls. En värmeutmattning kan bli allvarlig och övergå i ett värmeslag. Pulsen blir ännu högre då samtidigt som kroppens värmereglering slutar att fungera. Kroppstemperaturen kan gå upp.

Andra symtom är att svettningen kan upphöra helt och att man tappar medvetandet.

– Misstänker man värmeslag ska man alltid ringa 112, säger hon.

Rättad: I en tidigare artikel förekom fel benämning på SMHI:s meddelande om höga temperaturer samt fel benämning gällande tillståndet hyponatremi.

Fakta: Så klarar du värmen

Drick mer vatten än vanligt. Helst ska du dricka innan du hinner bli törstig.

Det finns ingen exakt siffra för hur mycket vatten man behöver per dag. Normalt behöver man cirka en och en halv till två liter per dygn, men vid värme kan man behöva upp till fyra liter.

Det bästa rådet för att ha koll på vätskebalansen är att titta på sin urin. Om urinen är ljusgul, dricker man i regel lagom mycket.

Alkohol är uttorkande. Undvik helt eller se till att kompensera med extra vatten.

Släpp inte in värmen i bostaden. Minska solstrålningen genom att dra för gardinerna.

Vädra när det är svalt ute, till exempel på natten. Undvik att vädra dagtid.

Undvik träning när det är som varmast. Vid tropiska nätter (när temperaturen inte understiger 20°C under hela natten) ska du inte träna alls utan låta kroppen vila.

En blöt handduk runt nacken är ett alternativ när man inte kan duscha eller bada.

Löst sittande kläder i naturmaterial är svalare än åtsittande syntetkläder.

Källor: Folkhälsomyndigheten, Karolinska institutet

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.