Färgstarkt första presidentval

I startfältet står flera färgstarka kandidater, inklusive en piprökande greve och en helkroppstatuerad kompositör. Inför upploppet riskerar storfavoriten att fällas – av kommunistspöket.

Trots en seg start har presidentkampanjen engagerat många. Flera av post-kommunismens kändaste ansikten står som kandidater. Den karismatiske tidigare socialdemokratiske premiärministern Milos Zeman gör politisk comeback, nu när tillräckligt lång tid har passerat från de smutsiga åren med mycket korruption i slutet av 1990-talet. Hans främste motståndare är den politiskt oberoende förre premiärministern Jan Fischer.

Kommunismen delar

Under valkampanjen har Fischer attackerats hårt för sitt tidigare medlemskap i kommunistpartiet, något som han försökt kompensera genom att kalla partiet extremistiskt. Statsvetaren och pr-experten Anna Matuskova anser att frågan om kommunismen, en av få som engagerar folket, har livat upp kampanjen.

– Valrörelsen gick från abstrakt till greppbar. Antingen väljer man en post-kommunist eller anti-kommunist, säger hon till TT.

Färsk och tatuerad

I valkampanjen har speciellt en kandidat dragit till sig uppmärksamheten: Den helkroppstatuerade musikläraren och juristen Vladimir Franz. Trots noll erfarenhet från det politiska och ekonomiska livet lyckades han samla tillräckligt många namnunderskrifter för att kandidera, och har placerat sig i mittenskiktet i opinionsmätningarna.

– Det började som satir, men sedan fick han kandidera. Hans framgångar säger mycket om det tjeckiska psyket, vi gillar apolitiska politiker, säger Matuskova. Hon tror dock att många av hans påhejare i slutändan kommer lägga sin röst på någon annan än "den tatuerade herren".

Väntar på det nya

Efter att tidigare ha utsetts av parlamentet, väljs presidenten denna gång för första gången direkt av folket. Kandidaterna försöker därför överträffa varandra i att framstå som obefläckade av tjugo års korruptionsskandaler och kollapsade regeringar. Att Zeman stöds av den allt mer impopuläre avgående presidenten Vaclav Klaus är en tveksam fördel.

– Vi väntar på det nya ansiktet som aldrig gjort det förut, och ändå gör allt rätt. Men efter ett halvår vid makten blir han ändå ond och då kräver vi någon ny igen, suckar Matuskova.