Expert: Ryskt vapenskrammel "smart strategi"
Efter flera veckor av ovanliga och omfattande trupprörelser började Ryssland i fredags dra tillbaka de styrkor som placerats ut längs gränsen mot Ukraina och på Krimhalvön.
Mobiliseringen av uppemot 100 000 soldater, möjligen fler, beskrevs från ryskt håll inledningsvis som ett svar på ukrainska aggressioner, en retorik som har jämförts med de utspel som kom från Moskva inför annekteringen av Krim 2014.
I början av april var det nytt ljud i skällan och den ryske försvarsministern Sergej Sjojgu sade att det hela var en övning.
Artilleri kvarlämnat
Västmakter och internationella bedömare har understrukit vikten av att vänta och se om den ryska militären gör som man har sagt och faktiskt drar sig tillbaka, inte minst mot bakgrund av att artilleri och annat har lämnats kvar i gränsområdena.
Oavsett har Ryssland troligen uppnått vad man har velat, nämligen att skapa osäkerhet i omvärlden, sätta griller i huvudet på väst – och samtidigt testa hur långt man kan gå i Ukrainakonflikten, konstaterar Gudrun Persson, forskningsledare på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI).
Så länge nuvarande situation råder har Moskva kontrollen.
– Det vi har sett här är att Ryssland har haft initiativet, och har initiativet, att skruva upp och skruva ned. Skulle det bli storskaligt krig skulle man tappa kontrollen. Men just nu sitter Ryssland i förarsätet, säger hon.
Maktspel med väst
På kort sikt handlar det delvis om ett maktspel med USA:s nytillträdde president Joe Biden och hans regering, enligt Persson. På längre sikt vill Ryssland att väst ska erkänna det som Putin brukar kalla "det postsovjetiska rummet" som en rysk intressesfär, säger hon.
– Alltså att Ryssland ska bestämma Ukrainas säkerhetspolitiska vägval. Det kan väst inte gå med på, eftersom det är ett brott mot bland annat Parisstadgan, där det står klart och tydligt att varje land har rätt att välja sin egen säkerhetspolitiska väg.
TT: Om det här var ett test av Nato, hur väl har det fungerat?
– Ja, man kan ju konstatera att väst har varit väldigt försiktigt. Biden var ute och sade att vi står bakom Ukraina, men om det verkligen skulle materialisera sig i vapenleveranser eller så, det är det ju ingen som vet.
Annekterade Krim 2014
Konflikten i Ukraina bröt ut 2014, då Ryssland annekterade Krimhalvön och ryskstödda separatister i Donbass utropade två utbrytarrepubliker som i dag har mycket nära band till Ryssland.
Över 13 000 människor har dödats, däribland flera tusen civila.
Fakta: Konflikten i Ukraina
Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande presidenten och starkt Rysslandsvänlige Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU. Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014.
På Krimhalvön, med huvudsakligen rysktalande befolkning, genomfördes en i all hast arrangerad folkomröstning med krav på anslutning till Ryssland, vilket följdes av en rysk annektering i strid med internationell rätt.
Parallellt utbröt även protester i länen Donetsk och Luhansk, där läget sedan urartade till öppna strider. Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén.
Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA har dock vägrat att acceptera halvön som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag.
