GDPR Illustration

Ta del av vår integritetspolicy

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat vår integritetspolicy så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Expert: Rysk kärnvapenattack skulle besvaras

Vad blir reaktionen om Ryssland använder kärnvapen mot Ukraina?
Inför skenfolkomröstningarna som ska hållas i det ryskockuperade östra Ukraina har frågan blivit kusligt aktuell.
Ukraina • Publicerad 23 september 2022
Rysslands president Vladimir Putins tal, som tolkas som eskalerande, den 21 september.
Rysslands president Vladimir Putins tal, som tolkas som eskalerande, den 21 september.Foto: Kreml/AP/TT

När ockupationsstyrena i ukrainska Luhansk, Donetsk, Cherson och Zaporizjzja anordnar riggade folkomröstningar om huruvida regionerna ska anslutas till Ryska federationen är resultatet redan förutbestämt.

Samma manöver genomfördes på Krimhalvön 2014, när den i strid med folkrätten annekterades av Ryssland – något som legitimerades av en liknande skenomröstning.

Efter omröstningarna kommer Ryssland troligtvis att annektera regionerna, återigen i strid med folkrätten, och hävda att de är ryska. Ukrainas försök att återta landet skulle av Kreml därför klassas som en attack på Ryssland.

Enligt den ryska kärnvapendoktrinen skulle en aggression som utövas mot Ryssland och som anses vara ett hot mot statens existens utgöra ett av de villkor under vilka Ryssland kan komma att använda kärnvapen. Detta även om Ukraina enbart använder konventionella vapen i motoffensiven.

– Man kan tolka det så, säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan.

Ytterligare hot

Tonläget om kärnvapen har skruvats upp ordentligt sedan ockupationsstyrena i tisdags gav besked om de så kallade folkomröstningarna, som tros ha skyndats på med anledning av Ukrainas framgångsrika motoffensiv i landets nordöstra och södra delar. I onsdags beordrade Rysslands president Vladimir Putin en partiell mobilisering med målet att kalla in 300 000 reservister.

– För att försvara moderlandet och vår territoriella integritet kommer vi utan tvekan att använda alla till buds stående medel. Och jag bluffar inte, sade Putin i ett tal som tolkats som ytterligare hot om kärnvapeneskalering.

Om kärnvapen används, för första gången sedan Hiroshima och Nagasaki atombombades 1945, så kommer Nato att svara, främst genom USA, säger Kjell Engelbrekt. Detta oavsett var attacken sker.

Massiv men konventionell attack

Hur ett eventuellt svarsangrepp skulle se ut går det däremot bara att spekulera om – det vore ogynnsamt om Ryssland i förväg kände till vad reaktionen skulle bli. Inom Nato finns en grupp för kärnvapenplanering (Nuclear Planning Group), som alla medlemsländer förutom Frankrike ingår i.

– Det vi vet är att det resonerats ganska mycket i de kretsarna sedan kriget bröt ut, säger Engelbrekt.

Ett alternativ som diskuterats är enligt honom ett "massivt" svar mot kommandocentralen och de militära enheter som ansvarar för eldgivningen, men med konventionella vapen.

– En proportionerlig straffåtgärd, som samtidigt undviker ytterligare eskalering, säger Engelbrekt.

Det skulle också kunna ha en avskräckande effekt.

– Ryska befälhavare vet då att när de ger eldgivningsordern, eller deltar i att avfyra ett kärnvapen, så kanske de inte har många timmar kvar att leva.

Fakta: Rysslands kärnvapendoktrin

Enligt en sammanställning som Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) gjort om Rysslands kärnvapendoktrin, som offentliggjordes första gången 2020, finns fyra villkor under vilka Ryssland kan komma att använda kärnvapen.

Ett av dem är "att aggression utövas mot Ryska federationen med användning av konventionella vapen, då statens själva existens är utsatt för hot".

I doktrinen står det också att kärnvapen, främst taktiska sådana, kan användas för att undvika förlust i krig och om ett lokalt krig håller på att växa till ett regionalt krig.

"Genom att använda icke-strategiska kärnvapen ska fienden avskräckas från vidare insatser och att konflikten därmed deeskaleras" skriver FOI.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.