Annons
Nyheter

Expert: Ökande irritation mot Ankara i Nato

Att Turkiet framhärdar i sitt krav på ett svenskt förbud mot koranbränning kan leda till en ökad frustration från övriga Natoländer, enligt Turkietkännaren Paul Levin.
– Det finns redan en stor irritation mot Ankaras agerande i den här frågan – också för att Turkiet har gjort så här många gånger tidigare, säger han.
Nato • Publicerad 1 februari 2023
Det blir inget ja till ett svenskt medlemskap i Nato så länge det tillåts att koraner bränns i Sverige, enligt Turkiets president Erdogan.
Det blir inget ja till ett svenskt medlemskap i Nato så länge det tillåts att koraner bränns i Sverige, enligt Turkiets president Erdogan.Foto: AP/TT

Under onsdagen deklarerade Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i ett tal inför sina partikollegor att landet inte kommer ge klartecken till ett svenskt medlemskap i Nato så länge det inte finns ett förbud mot att bränna koraner i Sverige.

Enligt Turkietkännaren Paul Levin, chef över institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet, innebär dagens uttalande inte någon egentlig förändring i sak – utan ska snarare ses som en påminnelse om vad den turkiske presidenten tidigare sagt.

Annons

– Erdogan hade en väldigt hård och slutgiltig ton redan när han förra veckan sa att Sverige inte kunde räkna med Turkiets stöd om man här bränner koraner, säger han till TT och fortsätter:

– Redan det uttalandet var starkt och indikerade att det här var något han inte tänkte släppa i första taget, så jag ser det snarare som en ytterligare indikation på att det här håller Erdogan fast vid åtminstone fram till valet i sommar.

"Ett nytt krav"

Den turkiske presidentens upprepade krav på ett förbud mot koranbränning är dock bekymmersamt för svensk del vad gäller medlemskapsprocessen i Nato – inte minst då det ligger bortom den överenskommelse som slutits mellan länderna, enligt Paul Levin.

– Det är problematiskt – inte minst därför att Sverige och Turkiet skrev under en överenskommelse i juni förra året. Där förband sig Sverige och Finland att göra ett antal åtaganden för att hörsamma Turkiets krav, men det fanns inga krav på att man skulle förbjuda koranbränning. Det här är ett helt nytt krav, säger han.

Att frågan kring ett eventuellt svenskt Natomedlemskap står högt på den turkiska regimens dagordning underströks också av ett uttalande av landets utrikesminister Mevlüt Çavusoglu. Under ett besök i Estland på onsdagen klargjorde han att det är upp till alliansen att besluta huruvida man ska behandla Sverige och Finlands ansökningar separat.

"Irritation mot Ankara"

Enligt Paul Levin kan också Turkiets krav på Sverige i ett längre perspektiv leda till en ökande irritation från försvarsalliansens övriga medlemmar.

– Det blir väldigt tydligt även för andra Natoländer att Erdogan nu lyfter fram något som visserligen kan ses som en kränkande handling för många djupt troende muslimer, men som inte har något med Nato att göra. Stoppar han en utvidgning som är viktig för Nato, då han vill att Sverige ska förbjuda koranbränning, är det ett svårare argument att driva gentemot andra Natoländer, säger han och fortsätter:

– Det finns redan en stor irritation mot Ankaras agerande i den här frågan – också för att Turkiet har gjort så här många gånger tidigare.

Fakta: Den svenska Natoansökan

Turkiet och Ungern är de enda Natoländer som ännu inte har ratificerat den svenska respektive finska ansökan.

Medan tonen från Turkiet hårdnat har Ungern signalerat att landet ställer sig positivt till Sverige och Finland i Nato. Ett godkännande väntas i ungerska parlamentet i vår.

Sverige och Finland slöt i somras ett avtal med Turkiet med en rad punkter som måste uppfyllas för att Turkiet ska ge grönt ljus för ländernas Natoansökningar.

Efter att alla 30 Natomedlemmars parlament godkänt Sveriges och Finlands ansökan måste även ansökarländernas parlament godkänna anslutningsprotokollet, och skicka in det till det amerikanska utrikesministeriet. USA skickar därefter ett brev till Nato och meddelar att de nya länderna har upptagits i försvarsalliansen.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons