EU rensar i ringsignalsdjungeln
I Sverige är det framför allt Aspiro som brutit mot konsumentlagstiftningen.
Försäljningen av ringsignaler är big business. För två år sedan omsatte marknaden i Europa uppskattningsvis motsvarande sju miljarder kronor. Och när det handlar om stora pengar är många aktörer beredda att bryta och böja lagstiftningen.
Många konsumenter, och inte minst barn och ungdomar, har de senaste åren fått jättelika mobiltelefonräkningar för att de utan att vara medvetna om det har börjat prenumerera på ringsignaler. Det som annonserats som "gratistjänst" på de här sajterna har ofta varit kopplat till en prenumeration som har varit väldigt svår att avbryta.
Problemen har fått EU:s medlemsländer att gemensamt granska de här webbsajterna i ett så kallat sweep. Av de 554 sajter som undersöktes bröt 301 mot EU:s konsumentlagstiftning. 159 har ändrat sig i enlighet med lagstiftningen men 54 av de granskade sajterna finns inte längre.
"De resultaten visar att brett EU-samarbete av det här slaget kan göra stor skillnad när en konsumentmarknad ska rensas upp. EU:s konsumentpolitik kommer att handla mycket om liknande aktioner i framtiden", säger EU:s konsumentkommissionär Meglena Kuneva i ett pressmeddelande.
De flesta av branschens större bolag finns i Nederländerna, Belgien och Tyskland och från de kontoren styrs sedan de lokala sajterna som ofta har olika namn i olika länder. Bland de som fått påpekanden finns också några av de största namnen, till exempel Jamba och Ringtoneking som också finns på den svenska marknaden.
Fem svenska företag har granskats och bara ett, Aspiro, har kontaktats av Konsumentverket.
– Aspiro har ett antal sajter som vi fått påpekanden om från andra medlemsstater. Vi har kontaktat Aspiro och fått tillbaka en skrivelse där de uppger att de åtgärdat de problem som funnits, säger Marek Andersson, jurist på Konsumentverket.
I till exempel Italien finns namnen på de stora mobiloperatörerna med bland de granskade och kritiserade. De svenska operatörerna är dock inte särskilt stora på ringsignaler.
– Här är teleoperatörerna mer betalningsförmedlare och de tjänar definitivt stora pengar på verksamheten, säger Marek Andersson.
Ärenden med ringsignaler
EU-kommissionen har lyft fram två fall som typiska för den snåriga handeln med ringsignaler, bakgrundsbilder och skärmsläckare. I det första beställde en man en gratis skärmsläckare 2007. Efteråt fick han flera sms som inte gick att öppna. Utan att ha beställt något debiterades mannen motsvarande 800 kronor för sms:en. Han tvingades betala för att mobiloperatören inte skulle stänga hans abonnemang.
I det andra fallet beställde en nioåring av misstag en gratis ringsignal, vilket i själva verket var ett abonnemang på ringsignaler. Efter mycket bråk lyckades familjen få tillbaka de cirka 1 300 kronor som de betalat till mobiloperatören. Ringsignalsajten vägrar återbetala drygt 3 000 kronor.
Hittills i år har Konsumentverket tagit emot 26 anmälningar som har anknytning till ringsignaler. (TT)
