Annons
Nyheter

Energidepartementet stormat i krisens Libanon

Libanesiska demonstranter har drabbat samman med säkerhetsstyrkor i Beirut efter upprepade strömavbrott i staden.
I sommar har vissa områden varit utan ström i 20 timmar om dygnet.
Libanon • Publicerad 4 augusti 2020
Beirutförorten Ouzai i mörker. Arkivbild.
Beirutförorten Ouzai i mörker. Arkivbild.Foto: Grace Kassab/AP/TT

Demonstranterna lyckades ta sig igenom ett taggtrådsstängsel framför Libanons energidepartement innan de möttes av säkerhetsstyrkor försedda med batonger. Men folkmassan ger sig inte, utan har lovat att blockera entrén till departementet under 24 timmar.

– Din fortsatta närvaro kommer att kasta ned Libanon i totalt mörker, säger en demonstrant som riktar sig direkt till energiminister Raymond Ghajar, som gruppen med demonstranter uppmanar att avgå.

Annons

Sedan början av sommaren har vissa områden plågats av strömavbrott i upp till 20 timmar om dagen. I oktober i fjol kastades det redan ekonomiskt krisande och svårt skuldsatta Libanon in i politiskt kaos. Sedan dess har pundet tappat 80 procent av sitt värde på den svarta, inofficiella marknaden, och galopperande inflation och en fallande valuta har kastat in nästan halva Libanons befolkning i fattigdom.

En stor del av landets budget går dock fortfarande till energisektorn, vilket har spätt på befolkningens ökande missnöje med strömavbrotten.

– Vi har samlats framför energidepartementet eftersom det är det främsta korruptionsnästet, säger en demonstrant.

Premiärminister Hassan Diab varnade nyligen för akut livsmedelsbrist i samband med stegrande priser och ökad smittspridning av covid-19 i landet.

Fakta: Månader av protester

Sedan oktober 2019 har Libanon skakats av protester mot regeringen och de ekonomiska svårigheterna.

Startskottet kom den 17 oktober då den dåvarande regeringen aviserade nya besparingar och att man ville införa en skatt på samtal som sker via meddelandeappar. Spontana protester utbröt. Regeringen drog snabbt tillbaka skatteförslaget, men demonstrationerna växte och kom att gälla också allmänna levnadsförhållanden, den omfattande korruptionen och religiösa motsättningar.

Den 29 oktober meddelade dåvarande premiärminister Saad al-Hariri sin avgång. Men det tog lång tid att bilda ny regering, bland annat eftersom de olika politiska grupperingarna inte kunde enas om ministerposterna.

Den 19 december tillkännagav president Michel Aoun att den relativa doldisen Hassan Diab skulle bli ny premiärminister. Han backas av den inflytelserika och Iranstödda shiarörelsen Hizbollah, vars allierade har stöd i parlamentet.

I januari 2020 eskalerade protesterna och många skadades i sammandrabbningar mellan säkerhetsstyrkor och demonstranter. Den 21 januari tillkännagav Hassan Diab sin nya regering.

Den 17 april deltog hundratals människor i en protest i Tripoli som markerade att det gått ett halvår sedan starten på demonstrationerna. 27–28 april blev protesterna i staden särskilt våldsamma och en demonstrant dog.

Den 30 april godkände regeringen en ekonomisk räddningsplan.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons