Annons
Nyheter

Elektronisk hud blir verklighet

Hjärtpatienter kan snart glömma sladdar, tunga maskiner och kladdiga elektroder.
Nyheter • Publicerad 11 augusti 2011
Den elektroniska huden fästs på kroppen som en vanlig fusktatuering.
Den elektroniska huden fästs på kroppen som en vanlig fusktatuering.Foto: John Rogers / Handout

Forskare i USA har utvecklat en ultratunn hjärt-, hjärn- och muskelmätare som fästs på kroppen – en elektronisk hud.

Det hela är ett resultat av noggranna teoretiska modeller och precis ingenjörskonst. Den tunna, elastiska plattan – tunnare än diametern på ett hårstrå – är tillverkad av vattenlöslig plast som enkelt appliceras på huden där den liknar en engångs- eller fusktatuering.

Annons

De elektroniska komponenterna, som är mycket små, kan också fästas direkt på en riktig fusktatuering vilket innebär att komponenterna inte syns alls.

Forskarna, som redovisar resultatet i den vetenskapliga tidskriften Science, kallar teknologin epidermal electronic system (EES) eller "överhudselektroniksystem" på svenska.

Mäter hjärtrytm

Den elektroniska huden innehåller miniatyrsensorer, extremt små sändare och mottagare, antenner och solceller som förser hela nätverket med energi.

Den kan mäta hjärtrytmen, hjärnans och musklernas aktivitet, samla alla data och sända dem vidare.

För hjärtpatienter och andra människor som behöver regelbunden kontroll av olika kroppsfunktioner kan detta innebära stora lättnader. I dag måste de bära omkring en skrymmande mätapparat och ha kladdiga elektroder fastsatta på kroppen med tejp.

Biologi och teknologi

– Vårt mål var att utveckla en elektronisk teknologi som kunde integreras med huden på ett sätt som gör att den blir osynlig för användaren, säger studiens ledare John Rogers, professor vid University of Illinois.

Även forskare från institutioner i Kina och Singapore har deltagit i arbetet. De tror att teknologin ganska snart kommer att utvecklas och leda bland annat till elektroniska bandage som kan påskynda läkningen av sår och brännskador.

Det kommer också att bli möjligt att via EES ha kontakt med en dator. Forskarna har exempelvis använt teknologin för att kontrollera ett dataspel, vilket visar att gränserna mellan teknologi och biologi håller på att suddas ut.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons