Det här har blivit dyrast i matbutiken
Matprisinflationen skenar, även om den totala inflationens årstakt sjönk från 8,5 i juni till 8,0 i juli.
Summan du möts av vid kassan i matbutiken har blivit rejält högre jämfört med förra året, vilket känns i plånboken för många. Sedan förra året har livsmedelpriserna stigit med i genomsnitt 13,5 procent, enligt SCB.
Dyr el och eftersläpning
Det som framför allt har påverkat livsmedelspriserna är de höga energikostnaderna, som spiller över på det som konsumenterna sedan betalar.
Vad gäller matpriserna är det viktigt att komma ihåg att de förändras med en eftersläpning i produktionen, säger Karin Brynell, vd på Svensk Dagligvaruhandel.
– Om du tänker dig att du har råvarorna och sedan har du en ganska lång förädlingsprocess och sedan hamnar maten på hyllan så småningom.
– Boräntorna förändras ju över natten, men här har du en förädlingsprocess där råvarorna som har stigit i pris först ska förädlas, fortsätter hon.
Dyra mejeriprodukter
Delas livsmedlen in i grupper har kaffe, te och kakao blivit dyrast jämfört med juli 2021. Priset för dessa varor har ökat med nästan 34 procent.
Oljor och fetter har blivit 26 procent dyrare och priset på mjölk, ost och ägg har stigit med nästan 22 procent.
Att mejeriprodukter blivit dyrare kan i huvudsak förklaras av tre saker, säger Brynell.
– Först är det energikostnaden igen, det är foder och det är konstgödsel. Det har blivit betydligt dyrare.
Ovanpå detta är det i produktionen av mejeriprodukterna dessutom många insatsvaror som importeras och påverkas av höga världsmarknadspriser, säger hon.
– När du importerar så blir det dyrare eftersom vår svenska krona är svag.
Vi handlar mindre
Enligt jordbruksverket väntas årets skörd bli normal, men Lantbrukarnas riksförbund varnar för att de höga matpriserna är det nya normala.
Svensk Dagligvaruhandel gör inga prognoser för hur matpriserna kommer att utvecklas fram över, men att årets skörd väntas bli god kan få en positiv effekt, säger Brynell.
– Man kan ju förvänta sig att det kommer att leda till sjunkande priser framåt för det som är relaterat till spannmål.
Men det är ju inte bara maten som blivit dyrare. Konsumenten möter både ökade bolåneräntor, bensinpriser och uppvärmningskostnader ovanpå det, säger Brynell.
– Det är klart att det är ju lättare att minska på sina matinköp än att byta boende, så vi ser en åtstramad köpkraft.
Redan i maj och juni kunde Svensk Dagligvaruhandel se att när man rensar dagligvaruhandelns försäljning för inflation syns en minskning i försäljningen.
– Det kan bero på att folk äter på restaurang mer, vi jämför ju med ett pandemiår, men det kan också bero på att man generellt köper mindre och det kan bero på att man köper billigare produkter, säger Brynell.
Fakta: Matpriser juli
Livsmedlen som ökat mycket i pris sedan juli 2021:
Kaffe: 39 procent dyrare
Gurka: 37 procent dyrare
Honungsmelon: 38 procent dyrare
Hushålls- och lättmargarin nästan 35 procent dyrare
Färsk lax: 35 procent dyrare
Citroner: 34 procent dyrare
Blomkål: 32 procent dyrare
Fjäderfän (kyckling): 31 procent dyrare
Mat- stek- och grilloljor: 31 procent dyrare
Vitkål: 28 procent dyrare
Mjöl: 27 procent dyrare
Hårdost: 25 procent dyrare
Lammkött: 26 procent dyrare
Mjölk: 24 procent dyrare
Filmjölk och yoghurt: 23 procent dyrare
Ägg: 22 procent dyrare
Gul lök: 22 procent dyrare
Smör och annat smörgåsfett: 21 procent dyrare
Ris: 20 procent dyrare
Paprika: 19 procent dyrare
Livsmedlen som minskat eller ökat lite i pris sedan juli 2021:
Purjolök: 19 procent billigare
Småcitrus: 12 procent billigare
Vindruvor: 4,1 procent billigare
Salladskål: 2,9 procent billigare
Morötter: 2 procent billigare
Kiwi: 1,8 procent billigare
Färska bär: 1,5 procent billigare
Äpplen: 1 procent billigare
Potatis: Oförändrat pris
Kex och skorpor: oförändrat pris
Alkoholhaltiga drycker: 1,7 procent dyrare
Socker: 1,9 procent dyrare
Nötter och torkad frukt: 1,9 procent dyrare
Tobak: 2 procent dyrare
Källa: SCB