Demokratiövergång skjuts upp i Tchad
I augusti inleddes nationella samtal mellan militärregeringen och oppositionen samt drygt 40 rebellgrupper. Parterna uppges samstämmigt ha kommit överens om att förlänga övergången till demokrati med högst 24 månader.
Men dessa har också bojkottats av flera oppositionsmedlemmar och rebellgrupper.
Dessa beslut kommer att möta "motstånd från politiska partier, civilsamhället och Afrikanska unionen", säger den tchadiske statsvetaren Evariste Ngarlem. Han menar att varken EU eller USA kommer att godta Déby som presidentkandidat eller den förlängda övergångsperioden.
Inför samtalen sades det att de ska leda till fria och demokratiska val inom 18 månader efter juntans maktövertagande – det vill säga senast i november i år.
Dialogen skulle ha inletts redan i februari, men försenades efter det att de närmare 50 rebellgrupperna i landet vägrat delta.
Déby efterträdde sin far Idriss Déby Itno, som avled i april 2021 efter över 30 år som president. Efter hans död tog en militärjunta över och utsåg Déby den yngre som regeringsledare.
Fakta: Tchad
Tchad är ett av världens fattigaste länder.
Landet är till ytan tre gånger så stort som Sverige, det saknar kust och omges av berg i alla väderstreck, förutom i väster.
De drygt 16 miljoner invånarna tillhör omkring 200 olika folkgrupper, varav araberna utgör den största. I Tchad befinner sig dessutom över en halv miljoner flyktingar från konfliktdrabbade grannländer.
Regimen, den nuvarande som den under förre presidenten Idriss Déby Itno, har hållit såväl opposition som fria medier i schack. Förutom bristen på demokrati plågas Tchad av djup fattigdom, etniska motsättningar samt attacker från islamistgruppen Boko Haram och andra terrorgrupper.
