Därför dras barnen in i gängkriget
Utvecklingen är tydlig.
Det har nu gått så långt att barn så unga som 13 år hör av sig till kriminella grupperingar för att genomföra mord gratis, säger polismästare Carin Götblad vid den nationella operativa avdelningen till UNT.
"Barn står i kö", och marknadsför sig mot gängen på Tiktok, vittnar en polis och en kommunanställd i Haninge för Aftonbladet.
Rekryteringsprocessen går av sig själv.
Vågar inte drömma
Camila Salazar Atías, som arbetar med unga på Fryshuset i Stockholm, beskriver flera risker för att barn ska fastna i kriminalitet.
– Det finns barn som tidigt har tappat hoppet, vi möter barn som inte vågar drömma och tänker att de ska leva till de är 20 år.
Samtidigt är hon tydlig med att de bostadsområden som medierna rapporterar om inte bara består av barnsoldater, snarare tvärtom.
Det är väldigt få som hamnar i den kriminella miljön – men att ständigt drabbas av känslan av att man inte är en del av samhället ökar också risken för att hamna utanför.
– Man påverkas av det som förväntas av en, säger Salazar Atías.
Mer konkret finns en rad riskfaktorer för unga. Barn saknar konsekvenstänk, på individnivå kan det handla om brist på impulskontroll, psykisk ohälsa, om man drivs av "kickar".
Droger i omlopp
Samhället spelar också in. Finns det en likvärdig skola, är klassrummet stökigt, hur har lärarna det, finns det jobb, och återigen: ses man som en resurs eller belastning?
– Om samhället ser en som ett problem och sedan har vi en grupp som står med armar öppna, som erbjuder en delaktighet, mening, en roll – allt det spelar roll. Och dessutom finns det pengar, säger Salazar Atías.
Uppväxtförhållanden spelar också in. Är föräldrarna närvarande, har barnet förebilder, finns det drogförsäljning i området, säljer vännerna narkotika, har en nära släkting kanske gått bort?
– Om det finns drogförsäljning på vägen som du går till skolan så är det en stark riskfaktor.
Samtidigt som det finns riskfaktorer finns det också skyddsfaktorer. Kriminologen ger mötesplatser som ett exempel, fritidsgårdar eller föreningslokaler, ett fotbollslag, något som kan ha en stor positiv inverkan på ett barn.
Kan gå på en månad
Där får de unga ett sammanhang, förklarar Salazar Atías. Men om sammanhanget rycks undan från dem kan effekten snarare bli negativ, som om föreningsavgiften höjs med 70 procent, eller om du skadar knät på träningen. Vissa kanske har råd att betala avgiften medan andra helt enkelt hoppar av. Då ökar risken att barnen vänder sig till andra grupper för att få samhörighet.
– Och det går fort, det kan gå på en månad om det vill sig illa.
Vad behövs då göras för att motverka utvecklingen? Enligt Camila Salazar Atías behöver samhället jobba ännu tidigare med barn i riskzonen. Det finns politiska förslag om att erbjuda föräldrar i utsatta områden stöd redan inom ramen för BVC-programmet. Börja ännu tidigare, enligt kriminologen.
– Stötta föräldrarna redan innan barnet är fött, när man ser att de har det behovet – och håll i. Lägg resurser tidigt om man ser att barn börjar ha riskbeteenden.
– Egentligen handlar det väl om att inte dumsnåla. Det är dyrt att sätta in resurser, och då väntar vi. Och i slutändan blir det mycket kostsammare på alla sätt och vis.