Annons
Nyheter

"Blandade budskap" vid ministerns Estoniamöte

Estonia-överlevande och anhöriga till färjekatastrofens offer lät sig inte övertygas vid ett möte med inrikesminister Mikael Damberg (S). Det är bråttom, understryker de.
Estoniakatastrofen • Publicerad 11 november 2020
Inrikesminister Mikael Damberg (S) bjöd in till möte med Estonia-överlevare och anhöriga till omkomna. Arkivbild.
Inrikesminister Mikael Damberg (S) bjöd in till möte med Estonia-överlevare och anhöriga till omkomna. Arkivbild.Foto: Amir Nabizadeh/TT
Lennart Berglund har engagerat sig i förlisningens efterspel sedan den skedde, främst genom Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA). Här talar han vid en minnesstund 2004, då det gått 20 år sedan katastrofen. Arkivbild.
Lennart Berglund har engagerat sig i förlisningens efterspel sedan den skedde, främst genom Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga (SEA). Här talar han vid en minnesstund 2004, då det gått 20 år sedan katastrofen. Arkivbild.Foto: Jack Mikrut/TT

Inrikesministern bjöd in till ett videomöte och sade sig vilja lyssna till hur anhöriga och överlevande reagerat på avslöjandena som gjordes tidigare i höst om skador i skrovet på den förlista passagerarfärjan.

Det står sedan tidigare klart att ett besked från Statens haverikommission om nya undersökningar av vraket – med nya dykningar – dröjer till nästa år. Och där ligger bollen kvar.

Annons

– De har köpt sig lite tid, säger Lennart Berglund, som är ordförande i Stiftelsen Estoniaoffren och anhöriga, till TT efter mötet.

"Utan tvekan fördröjt"

– Samtidigt säger Damberg att om de får någon indikation från Statens haverikommission att man vill gå vidare så ska lagen om gravfrid ändras. Det är blandade budskap, men allt blir utan tvekan fördröjt, säger Berglund.

Budskapet från de överlevande och anhöriga var att det inte är någon idé att fortsätta granska de filmer från vraket som visades i den uppmärksammade dokumentärserien "Estonia – fyndet som ändrar allt".

– Man kan inte få fram mer än vad som redan presenterats. Man måste ned med dykare och göra undersökningar av hela vraket och vi tycker inte att man behöver ta så lång tid på sig. Jag är förvånad att man inte sade direkt att man måste gå ned och undersöka på nytt.

Enligt Lennart Berglund finns det en stor enighet bland de överlevande och anhöriga om att frågor nu måste få svar.

Vill ha fler ögon

De förde själva fram ett krav: att få hjälp att finansiera en grupp externa experter som kan arbeta tillsammans med Statens haverikommission om och när en ny utredning sätts igång. På så vis skulle de drabbade kunna få insyn i vad som sker, poängterar Lennart Berglund.

– De skulle kunna jobba tillsammans med haverikommissionen och förstå hur de tänker, vara våra ögon och öron så att vi kan få ett inflytande i hur man går vidare. Det enda han (Mikael Damberg) sade var att det inte ska ske parallella utredningar, men det var ju inte vår avsikt. Vi fortsätter skicka in skrivelser och begära det så får vi se, säger han.

Mycket hänger också på att det kommer besked från Estland och Finland, där myndigheterna ännu inte tagit ställning till huruvida Estonia ska undersökas på nytt.

"Uppenbar besvikelse"

Det primära budskapet är att regeringen står beredd att ändra gravfridslagen och ge haverikommissionen de resurser som behövs i det fall en ny undersökning ska till, säger inrikesminister Damberg till Ekot i Sveriges Radio efter mötet.

– Det är uppenbart att de känner en stor besvikelse över hur hela processen har varit från början, att de inte blev lyssnade på och att man inte tog deras röster på allvar och det finns ett sår som lever vidare så därför finns stora förväntningar på att de här undersökningarna nu levererar fler svar, säger han.

Annons

Bland de många frågor han ställs inför handlar många om de uppgifter om att militära transportfordon fanns ombord på färjan. Myndigheterna står till haverikommissionens förfogande och "det finns inget hemlighetsmakeri i den frågan", säger Mikael Damberg.

Fakta: Estoniakatastrofen

Estoniakatastrofen inträffade för 26 år sedan, natten till den 28 september 1994. Färjan lämnade hamnen i Tallinn kvällen innan men kantrade knappt halvvägs till Stockholm och sjönk på mindre än en timme.

852 människor omkom i katastrofen. 137 personer räddades.

Den internationella haverikommissionen överlämnade sin slutrapport i december 1997. Den viktigaste slutsatsen var att fästena och låsen till Estonias bogvisir var underdimensionerade. Estonia kantrade till följd av att stora mängder vatten forsade in på bildäck.

Krav har tidigare kommit från överlevare, anhöriga och andra engagerade personer om att vraket måste undersökas för att hitta en förklaring till att färjan sjönk så snabbt.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons