Chefsekonom: Vi befinner oss i ett djupt hål

– Trumpregeringens motvilja mot multilaterala lösningar och den väldigt aggressiva retoriken och handelspolitiken har fört oss ned i ett djupt hål, sade Mann till TT i samband med hennes medverkan på en konferens anordnad av Skagen Fonder i veckan.

Handel och globalisering är avgörande för att öka produktivitet, främja företagsinvesteringar, skapa jobb och resurser till välfärd runt om i världen, enligt Mann. Men världshandelns andel av global BNP har varit på väg nedåt sedan finanskrisen 2009. Den gick i sidled 2019 och föll rejält när pandemin slog till i fjol.

Catherine Mann tror att det dröjer 3-4 år till innan det går att tala om en återhämtning på riktigt – där man inte bara tagit tillbaka de BNP-ras som kom våren 2020 utan även fått fart på besöksnäringen, tjänstesektorn och arbetsmarknaden igen.

– Nu måste Bidenregeringen ta sig upp ur detta djupa hål som Trump grävt, med fokus på multilaterala lösningar och med en förståelse för att det behövs samarbete kring handelsfrågor med allierade, tillägger hon.

På önskelistan står avveckling av tullar mellan USA och Kina. Men Biden måste också tina upp vad Mann beskriver som en "väldigt ansträngd relation mellan USA och EU".

– Vi brukade bråka om klorinerade kycklingar och flygplanssubventioner. Men med Trumpregeringen har vi fått en lång rad nya konfliktytor, med allt från tullar på franska varor i USA, hot om tullar på europeiska bilar och bildelar och europeiska skatter på digitala tjänster. Ovanpå det kommer alla motåtgärder.

Handelskonflikterna drabbar alla ekonomier då de gör varor och tjänster dyrare och stänger ute företag från stora marknader, enligt Mann.

Ovanpå alla de problem som Mann beskyller Trumpregeringen för att ha skapat kommer pandemin.

– Konsekvenserna av covid-19 har drabbat hushåll och företag väldigt olika. Det är främst låginkomsttagare och kvinnor som blivit av med jobben. Och när det gäller företag har små entreprenörer drabbats betydligt hårdare än stora etablerade företag, säger hon.

Att återuppliva småföretagandet blir nu avgörande för att lyfta världsekonomin ur krisen, enligt Mann.

– Det är inte lätt. Det handlar inte bara om pengar.

Det måste även hända något på arbetsmarknaden, som fått sig en rejäl knäck av coronakrisen.

– Detta slår mot unga arbetstagare, som vill ta sig in på arbetsmarknaden: nyutexaminerade från universitet och högskolor. Arbetstillfällen finns helt enkelt inte längre.

Hon pekar bland annat på utbredda problem för unga att få praktikplatser, utveckla sig professionellt med mentorer eller få kundkännedom i de nedstängda ekonomierna runt om i världen.

– Då måste du vara på plats. Och covid-19 har gjort det svårt att vara närvarande överallt.

Lösningen är enligt Mann mer globalisering, för att få fram resurser att hantera behovet av omställning på grund av klimathot och teknologisk utveckling.

Men globaliseringen måste anta en ny skepnad jämfört med hur det har sett ut tidigare. Stärkta regionala kluster är modellen, snarare än fokus på låga löner och stordriftsfördelar.

– Handelskriget med Kina, covid-19 och klimathotet ger avtryck i företagens strategi när det gäller leveranskedjor globalt. Leveranskedjorna omprövas nu, säger hon.

Ledorden är transparens, diversifiering, flexibilitet och teknikutveckling.

Det måste till exempel gå att säkra komponentförsörjningen när en produktionsanläggning slås ut. Till detta kommer ökade krav från konsumenter och investerare på producenterna vad gäller klimateffekter och tydliga uppgifter om var och hur produkter tillverkas.

– Det blir inte så att alla företag flyttar hem igen. Men det betyder att det inte längre är fokus på en stor produktionsanläggning med stordriftsfördelar och billig arbetskraft. Det är betydligt fler variabler med i kalkylen nu när leverantörskedjorna byggs upp.

Sverige har ett försprång, enligt Mann.

– Multinationella företag i små och öppna ekonomier, som Sverige, har redan förstått att det behovet av diversifiering och att snabbt kunna flytta produktion.

Till det kommer en svensk miljöpolitik som sedan länge bidragit till att tvinga svenska företag att ligga i framkant.

– De svenska företagen har använt denna utmaning för att producera varor och tjänster med hög kvalitet och mindre utsläpp, som sedan blivit konkurrenskraftiga globalt. De har använt den inhemska miljön för att pressa fram förbättringar. Det har blivit en konkurrensfördel i världshandeln.