Annons
Nyheter

Bröder åtalas – ska ha spionerat åt Ryssland

Via sina jobb vid Säpo och Försvarsmakten fick en man tag på mycket känsliga uppgifter, som han med hjälp av sin lillebror ska ha lämnat över till den ryska underrättelsetjänsten GRU.
Nu åtalas de båda bröderna, mot sitt nekande, misstänkta för grovt spioneri mot Sverige under tio års tid.
Brott • Publicerad 11 november 2022
Teckning på den äldre brodern (i grönt) vid en av omhäktningsförhandlingarna mot honom. Nu åtalas han för grovt spioneri tillsammans med sin bror.
Teckning på den äldre brodern (i grönt) vid en av omhäktningsförhandlingarna mot honom. Nu åtalas han för grovt spioneri tillsammans med sin bror.Foto: Anders Humlebo/TT
Teckning från den första häktningsförhandlingen mot den yngre brodern i november förra året.
Teckning från den första häktningsförhandlingen mot den yngre brodern i november förra året.Foto: Anders Humlebo/TT
Advokat Anton Strand företräder den äldre brodern. Arkivbild.
Advokat Anton Strand företräder den äldre brodern. Arkivbild.Foto: Claudio Bresciani/TT

De båda bröderna, bosatta i Mellansverige och 42 respektive 35 år gamla, greps förra hösten. Men enligt Säkerhetspolisen, där den äldre brodern varit anställd, uppstod misstankar långt tidigare än så, och en förundersökning inleddes 2017.

Nu, en enligt åklagarna "komplex" utredning senare, väcktes så under fredagen åtal mot bröderna för grovt spioneri samt grov obehörig befattning med hemlig uppgift. Den äldre brodern åtalas för båda brotten, medan den yngre åtalas för enbart grovt spioneri.

Annons

– Misstanken är att de två har spionerat för Ryssland, och närmare bestämt åt den ryska underrättelsetjänsten GRU:s räkning. Vi påstår att de här uppgifterna som röjts utgör men för Sveriges säkerhet, säger Mats Ljungqvist, en av åklagarna i ärendet.

Bröderna har iranskt ursprung och just Iran pekas ut av Säpo som ett av de tre länder som utgör det största hotet mot Sverige. Men i detta fall är det alltså Ryssland som männen misstänks ha samarbetat med.

Skötte kontakterna

Enligt åklagarna har brotten begåtts mellan september 2011 och september 2021.

Uppgifterna som lämnats över till GRU har männen fått tag på då den äldre brodern arbetade vid Säkerhetspolisen och Försvarsmakten. Det rör dels information som 42-åringen arbetat med, dels information som han inte hade behörighet att hantera.

– Han har inom ramen för sina anställningar på Säkerhetstjänsten och Försvarsmakten tillgång till känsliga uppgifter. Sedan menar vi att när det gäller själva kontakterna mellan äldre brodern och GRU har de i huvudsak skötts utan den yngre brodern, säger Mats Ljungqvist.

Enligt stämningsansökan ska den yngre mannen innan gripandet haft sönder en hårddisk som senare hittades i en papperskorg. Polisen har även funnit anteckningar där han nämner "omfattande penningtransaktioner", metoder för hur man dolt kan ta emot pengar samt eventuella flyktvägar och ett "backup-plan" om man skulle bli påkommen.

Vems initiativ hemligt

Om initiativet till samarbetet kommit från bröderna själva eller från ryskt håll vill inte åklagaren säga något om. Hemligt är också hur det hela upptäcktes.

– Vad det var som gjorde att de här personerna kom upp på vår radar kan jag egentligen inte berätta, av det enkla skälet att den delen har att göra med våra förmågor och metoder för att upptäcka den här typen av brottslighet.

Enligt uppgifter som medier tidigare fått fram har den äldre brodern haft uppdrag vid Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, vid Försvarsmakten. DN har också uppgifter om att 42-åringen tjänstgjort vid KSI, Kontoret för särskild inhämtning. Detta är inget Mats Ljungqvist vill kommentera.

– Det som vi väljer att säga är att han arbetat inom Försvarsmakten. Var han närmare tjänstgjort och vilka arbetsuppgifter han har haft hänvisar jag till Försvarsmakten, säger han.

"Bäst i världen"

Annons

Även frågan om hur detta kunnat hända – att någon inom hjärtat av svensk underrättelsetjänst har samarbetat med Ryssland under tio års tid – vill Ljungqvist hänvisa till Säpo och Försvarsmakten.

– Men allmänt sett kan man säga att det här är otroligt svårt att upptäcka, och det beror på att de som jobbar inom den här typen av verksamhet har en viss utbildning och motståndarsidan är bäst i världen på den här typen av verksamhet. Så risken för att det finns mullvadar eller insiders i en säkerhets- eller underrättelsetjänst det lever tjänsterna med hela tiden, över hela världen.

Båda männen har hela tiden nekat till brott:

– Min klient förnekar brott och tillbakavisar att han skulle ha gjort något brottsligt, säger den äldre broderns advokat Anton Strand till TT.

– Vi kan konstatera att åtalet som vi tagit del av bjuder på en del påstådd dramatik men det preciseras inte vad min klient rent konkret ska ha gjort, säger han vidare.

Björn Sandin, den yngre broderns försvarare, säger att förhoppningen hela tiden har varit att åtal inte ska väckas mot hans klient.

– Det är klart att han är både besviken, frustrerad och ledsen över att så har blivit fallet. Samtidigt är det skönt att vi får saken prövad, säger han.

Fakta: Brott mot rikets säkerhet

Brotten spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift faller under det som kallas brott mot Sveriges säkerhet.

Spioneri är enligt lagen att med avsikt komma över, föra vidare eller röja hemligheter – till exempel försvarsangelägenheter – för främmande makt. Uppgifterna, "vars uppenbarande för främmande makt kan medföra men för Sveriges säkerhet", behöver inte vara riktiga.

Straffet för spioneri av normalgraden är högst sex års fängelse, medan grovt spioneri ger fängelse på mellan fyra och arton år eller livstid.

Om avsikt att hjälpa främmande makt saknas är brottet i stället obehörig befattning med hemlig uppgift.

Straffskalan för sådan obehörig befattning av normalgraden går från böter till fängelse i som mest två år. För grovt brott är maxstraffet fyra år.

Man kan också dömas för vårdslöshet med hemlig uppgift, om brottet har skett genom grov oaktsamhet.

Källa: 5–9 §, kap. 9 Brottsbalken, Svensk författningssamling

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons