Annons
Nyheter

Besvärliga år väntar för Biden

Joe Biden har två svårare år framför sig.
Utan kontroll över kongressen väntar konflikt, dödlägen och kompromisser. USA:s president får försöka hålla ställningarna och truga enstaka republikaner vid behov.
USA • Publicerad 10 november 2022
Joe Biden är nästan halvvägs in i sin mandatperiod. I januari får Republikanerna större inflytande över kongressen. Arkivbild.Foto: Patrick Semansky/AP/TT
Vägarbetare i Wheeling, Illinois, i mars 2021. En av Joe Bidens framgångar hittills är ett infrastrukturpaket som hade partiöverskridande stöd. Arkivbild.Foto: Nam Y. Huh/AP/TT
Republikanerna förutspåddes få många fler mandat i den amerikanska kongressen, men det blev inte fullt så många som partiet hoppats på. Här stiger solen bakom Kapitoliums kupol, i måndags morse.Foto: J. David Ake/AP/TT
Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet. Arkivbild.Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Vid ett mindre kampanjmöte med potentiella donatorer inför mellanårsvalen slog Biden fast att det skulle bli "två fruktansvärda år" om Republikanerna tog makten i både senaten och representanthuset.

– De goda nyheterna är att jag kommer att ha en vetopenna, sade den amerikanske presidenten, enligt amerikanska medier.

Annons

Hur det blir med maktbalansen är ännu på torsdagsmorgonen, svensk tid, oklart, även om det lutar åt att Republikanerna åtminstone tar makten i representanthuset.

Under valrörelsen talade Biden ganska lite om vilka saker han vill försöka få igenom under den andra halvan av sin mandatperiod. Han talade desto mer om det han har fått igenom hittills – saker som är "så bra att folk ännu inte har insett hur bra de är" – och om sina motståndare.

Delning och dödläge

– Biden hade stora ambitioner när han valdes, säger Dag Blanck, professor i Nordamerikastudier vid Uppsala universitet.

Mycket har också genomförts. Blanck lyfter bland annat fram den stora satsningen på den amerikanska infrastrukturen, stödpaket under pandemin och något skärpta vapenlagar. Andra planer – som att fler ska få tillgång till avgiftsfri förskola och yrkes- eller högskoleförberedande studier – har lagts åt sidan.

– Nu kommer han befinna sig i ett helt annat läge, säger Blanck, som konstaterar att det kommer att krävas kompromisser i ett läge där presidenten och styret i kongressen är av olika partifärg.

– Vad som kommer hända är förmodligen att det inte kommer att antas så många lagar, då de blockerar varandra. Demokraterna kommer att lägga fram förslag som inte antas. Republikanerna kommer att anta förslag som Biden inte skriver på.

Vad de framför allt måste komma överens om är ramarna för den federala budgeten. Och det är inte ovanligt att konflikter om budgeten drar ut på tiden, med risk för att statsapparaten lamslås.

Sänkta ambitioner

Det skedde två gånger under president Donald Trumps styre, senast efter de förra mellanårsvalen. Då hade Republikanerna tappat sin majoritet i representanthuset och budgetförhandlingarna körde fast vid Trumps krav om mer federala pengar till bygget av en så kallad mur mot Mexiko.

Joe Biden lär få lägga mer långtgående planer på till exempel ett automatvapenförbud eller ett stadgande av aborträtten på hyllan.

Partiuppdelningen i kongressen är dock inte svartvit och enskilda mandat i rösträkningen kan ha stor betydelse.

Annons

– Partilojaliteten är inte lika stark som i Sverige, även om man försöker uppehålla den. Det verkar bli en liten marginal i representanthuset och historien visar att Republikanerna kan ha det svårt att hålla ihop partigruppen. Nu finns där också en ganska brokig grupp som står långt ut till höger, säger Dag Blanck.

Han bedömer att Biden kan försöka söka partiöverskridande stöd i så kallade plånboksfrågor eller för ytterligare infrastruktursatsningar, då det är förhållandevis enkelt att motivera för väljare.

När det gäller USA:s stöd till Ukraina så har det höjts enstaka skeptiska röster, men Blanck tror att enigheten mellan partierna är stor, "i alla fall just nu".

– Men det beror såklart på hur länge kriget pågår, eftersom stödet är kostsamt.

Kan gå för långt?

Republikanerna kommer att rycka fram i en utredningsoffensiv mot Biden om och när de tar över dagordningen i representanthuset.

Den parlamentariska utredningen av stormningen av Kapitolium lär läggas ned. Bland andra presidentsonen Hunter Biden och den tidigare smittskyddschefen Anthony Fauci ska nagelfaras. De väntas också överväga ett riksrättsåtal mot presidenten själv.

Frågan är hur mycket de tjänar på att gå hårt fram. Bill Clinton och Barack Obama tappade båda kontroll över kongressen i sina första mellanårsval som presidenter, varpå de blev hårt ansatta av Republikanerna. Båda blev omvalda två år senare då kritiken slog tillbaka mot deras motståndare.

– Jag ser en del vallokalsundersökningar nu där folk har tillfrågats varför de inte har röstat på Republikanerna och en hel del svarar att de tycker att de har blivit för extrema och väckt en oro hos dem, säger Dag Blanck.

Fakta: Mellanårsvalet i USA

Vid mellanårsvalet till kongressen väljer amerikaner sina delstaters representanter till kongressens två kammare: senaten och representanthuset.

I representanthuset står samtliga 435 platser på spel, då ledamöterna väljs för tvååriga mandatperioder. Antalet ledamöter från varje delstat fördelas utifrån befolkningsantal.

I senaten är det omkring en tredjedel av platserna som står på spel. I år var det 35 av de 100 mandaten. Senatorerna väljs till sex år långa mandatperioder vilket innebär att det hålls val till omkring en tredjedel av mandaten vartannat år. Varje delstat har två senatorer.

Vid årets mellanårsval hölls även guvernörsval i 36 delstater och tre i amerikanska territorier.

Demokraterna hade inför valet en minimal majoritet i senaten. Partiet hade 48 platser och stöd av två oberoende senatorer samt vicepresidenten Kamala Harris som utslagsröst. Republikanerna hade 50 platser.

Även i representanthuset hade Demokraterna majoritet med 221 mot 212 platser.

De nyvalda kongressledamöterna tar plats i Kapitolium i januari 2023.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons