Annons
Nyheter

Beskedet: Vill bli Danmarks statsminister

Den borgerliga oppositionen i Danmark har medvind i opinionen, men väljarna har nu plötsligt två statsministerkandidater att ta ställning till.
De Konservatives partiledare Søren Pape Poulsen har meddelat att han utmanar sittande statsministern Mette Frederiksen (S) i ett framtida folketingsval.
Danmark • Publicerad 15 augusti 2022
De Konservatives partiledare Søren Pape Poulsen meddelade på en pressträff på måndagen att han ser sig som en kandidat till statsministerposten i Danmark.
De Konservatives partiledare Søren Pape Poulsen meddelade på en pressträff på måndagen att han ser sig som en kandidat till statsministerposten i Danmark.Foto: Mads Claus Rasmussen/Ritzau Scanpix/TT

– Det viktigaste är att få en borgerlig regering och att Mette Frederiksen avsätts. Jag tror nog att väljarna kan förhålla sig till två kandidater. Jag anser att det är rimligt att det finns två borgerliga kandidater, säger partiledaren Søren Pape Poulsen enligt nyhetsbyrån Ritzau.

De senaste årtiondena har den borgerliga statsministerkandidaten normalt sett hämtats från Venstre, men under den nuvarande mandatperioden har De Konservative fått ökat stöd i opinionsmätningarna.

Förvirringen total

Annons

En dagsfärsk mätning från Voxmeter visar att de båda partierna nu i praktiken är jämnstora med drygt 13 procent av rösterna vardera. Vid valet sommaren 2019 fick Venstre 23,4 procent av rösterna medan De Konservative landade på 6,6 procent.

Samma mätning ger det borgerliga blocket 50 procent av väljarstödet medan det röda blocket samlar 47,6 procent. Danmark har inga fasta valdagar, men i början av juli krävde stödpartiet Radikale Venstre att ett nytt folketingsval måste utlysas före den 4 oktober.

De danska socialdemokraterna får i mätningen 23,9 procent av rösterna, vilket kan jämföras med 25,9 vid valet 2019. Försvarsministern Morten Bødskov verkar inte imponerad över att oppositionen nu har två statsministerkandidater.

– Det gör förvirringen om vem som ska leda högerflanken efter ett kommande folketingsval total, säger Bødskov.

De Konservative har inte innehaft statsministerposten sedan Poul Schlüters stordagar. Schlüter ledde flera borgerliga regeringar åren 1982–1993.

Övriga borgerliga partier, som exempelvis Liberal Alliance och Dansk Folkeparti, vill avvakta med att offentliggöra vem de pekar på som statsministerkandidat – Pape Poulsen eller Venstres partiledare Jakob Ellemann-Jensen.

Nytt parti är ny maktspelare

Under sommaren har oppositionen fått en ny maktspelare. Danmarksdemokraterna – som bildades så sent som i juni av den tidigare Venstreministern Inger Støjberg – får i den senaste mätningen 9,7 procent av rösterna.

Partiledaren Støjberg – som i december förra året dömdes till fängelse i riksrätten för en lagvidrig instruktion under sin tid som migrationsminister (2016) – säger att hon ska samtala med de båda statsministerkandidaterna innan Danmarksdemokraterne gör sitt val.

Fakta: Kräver folketingsval efter sommaren

Danmark har ingen fast valdag, men nästa folketingsval måste hållas senast den 23 juni 2023.

Det är statsministern – för denna mandatperiod Mette Frederiksen (S) – som utlyser när valet ska hållas och det ska ske minst 20–21 dagar innan den tänkta valdagen.

I början av juli krävde Radikale Venstre – ett av S-regeringens stödpartier – att ett nytt folketingsval blir utlyst senast den 4 oktober. Kravet kom i samband med att partiet meddelade att minkkommissionens rapport inte ska överlämnas till ett oberoende juridiskt granskningsorgan. I rapporten fick bland annat S-regeringen stark kritik för det lagvidriga beslutet att massavliva Danmarks 15–17 miljoner minkar under pandemin.

De senaste månaderna har Danmark fått två nya partier – Moderaterne och Danmarksdemokraterne – som skapat stora väljarsvängningar.

Moderaterne leds av den tidigare statsministern Lars Løkke Rasmussen, som under lång tid var Venstres partiledare. Partiet profilerar sig som ett mittenparti och räknas i mätningar inte in i varken det röda eller blå blocket.

Danmarksdemokraterna lanserades i juni av den tidigare migrationsministern Inger Støjberg. Hon var migrationsminister i den tidigare högerregeringen och profilerade sig som en invandringskritisk röst inom Venstre. Förra året dömdes hon i ett riksrättsmål för att 2016 ha gett en lagvidrig instruktion om att skilja asylsökande par åt i de fall där den ena parten var minderårig. Hon fick avtjäna sitt straff med fotboja.

Det krävs minst två procent av rösterna för att komma in i folketinget.

Källor: folketinget.dk, Indenriges- och boligministeriet

Fakta: Kräver folketingsval efter sommaren

Socialdemokratiet: 23,9 (25,9).

Socialistisk Folkeparti: 8,5 (7,7).

Radikale Venstre: 6,3 (8,6).

Enhedslisten: 8,1 (6,9).

Alternativet: 0,5 (3,0).

Venstre: 13,4 (23,4).

Konservative: 13,3 (6,6).

Dansk Folkeparti: 2,5 (8,7).

Liberal Alliance: 4,3 (2,3).

Nye Borgerlige: 5,8 (2,4).

Moderaterne: 2,2 (nytt parti).

Danmarksdemokraterne: 9,7 (nytt parti).

I sammanställningen ingår partier som kom in i folketingsvalet vid valet 2019 eller som i nuläget har ett stöd i opinionen som är större än två procent, vilket är gränsen för att komma in i parlamentet.

Källa: Voxmeter

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons