Annons

Få IS-återvändare i Borås – men hatpredikanter aktiva: ”Föreläser i moské”

Borås och fyra andra städer varifrån flest IS-krigare rest har de senaste månaderna bara haft enstaka – eller inga – återvändare.
Men terrorexperter varnar för att avfärda hotet.
– Det handlar inte om numerären utan om vem som återvänder, säger Magnus Ranstorp.
Terrorism • Publicerad 1 oktober 2017

När IS pressades tillbaka i Syrien och Irak i våras befarades att fler svenskar som rest ner för att kriga för IS skulle komma tillbaka. Men enligt Säkerhetspolisen är trenden från 2016 konstant – färre IS-krigare återvänder. Det rör sig nu om "ett fåtal individer".

TT har talat med lokala samordnare mot våldsbejakande extremism och poliser på de orter där problematiken varit påtaglig. Alla ger samma bild – återvändandet har under 2017 kraftigt avtagit.

Annons

– Vad jag känner till så är det inte någon som återvänt i år, säger Fredrik Malm, polis som jobbar mot radikalisering i Örebro, en av de kommuner som flest rest ifrån.

Övriga städer – Malmö, Göteborg, Borås och Stockholm – har haft "enstaka" återvändare.

Orsakerna varierar, men det är just nu mycket svårt både att ta sig in och ut ur IS-kontrollerat område, enligt Säpo.

– Vi har ett antal som finns kvar i krigszonen mot Turkiet som inte kommer vidare, främst kvinnor och barn, säger Peder Englund, säkerhetschef i Borås. Alla som varit i området är ju inte IS-krigare.

En del uttrycker för anhöriga i Sverige att de vill hem, för andra har livstecknen upphört – och hos vissa kan det finnas en vilja att stanna och kriga till slutet.

– Sannolikt finns ett antal därnere som inte vill komma tillbaka utan som vill löpa linan ut, säger Zan Jankovski, samordnare för Göteborgs arbete mot våldsbejakande extremism.

I Stockholm har de som kommit tillbaka hållit en låg profil.

– Deras tillvaro här i området har varit väldigt lågmäld. De syns och hörs inte speciellt mycket, säger Christoffer Bohman, polisens biträdande områdeschef i Järva.

Ska man vara orolig om det är tyst?

– Det jag kan säga är att lokalpolisområdet har ingen information det senaste halvåret som visar på någon form av terrorplanering eller planering av attentat. Utan det är vardagsbrottslighet som de här individerna ägnar sig åt, säger Bohman.

Annons

I Borås har kommunen sett hur andra aktörer klivit fram för att stärka extremistmiljöerna.

– Vi har haft ett antal så kallade hatpredikanter som rest runt och haft föreläsningar på i alla fall en av våra moskéer. Men då vi upptäckte vid ett tillfälle att en sådan predikant var på väg till Borås tog vi kontakt med Islamiska kulturföreningen som driver moskén, säger Peder Englund.

Tillsammans tittade de tillbaka på tidigare besök och upptäckte att några tidigare predikanter också haft en icke-demokratisk syn.

– Islamiska kulturföreningen tog skarpt avstånd från detta och vi inledde ett samarbete, säger Peder Englund. Vi har haft mycket samverkan kring att hålla extremismen borta.

Borås stad samarbetar även med polisen.

– De som återvänder och har varit IS-krigare ska lagföras till varje pris. De invånare som varit i området av andra skäl ska vi ta hand om. Men vi arbetar även generellt mot extremism och annan grov brottslighet i våra bostadsområden. Det finns andra sätt att radikaliseras än att åka till Syrien. Vi måste stärka de positiva krafterna, säger Peder Englund.

De radikala miljöerna i Sverige blir inte mindre, påpekar terrorexperten Magnus Ranstorp vid Försvarshögskolan.

– Säpo pratar nu om 2 000 individer. Utöver det finns det ytterligare individer som attraheras av miljön. Återvändarna är farliga, dem måste man punktmarkera, men det handlar också om att tackla miljöerna som de kommer ifrån, säger han.

Ranstorp varnar samtidigt för att underskatta återvändarna. En stor andel vänder tillbaka till radikala miljöer där de uppnår stjärnstatus.

– De behöver inte vara många. Vi har haft, vilket vi ofta glömmer i Sverige, två återvändande svenska medborgare som varit delaktiga i Paris- och Brysselattentaten, två av de värsta terrorattentaten som skett i Europa, säger han.

TT
Anne EngströmSkicka e-post
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons