Annons
Nyheter

Alla intagna på Sis ska riskklassas

En ny metod införs på Sis-hemmen för att höja beredskapen för våld, rymningar och fritagningar.
Samtliga intagna kommer klassas på en fyrgradig riskskala, som sedan kan påverka placering och förhållningsregler för personalen.
Vård • Publicerad 7 december 2021
På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades i somras anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella som placerats på Sis enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Arkivbild.
På Sis Ungdomshem Råby i Lund hotades i somras anställda med vapen under en fritagning av två gängkriminella som placerats på Sis enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård (LSU). Arkivbild.Foto: Johan Nilsson/TT
Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.
Christer Johansson är säkerhetsdirektör på Statens institutionsstyrelse sedan den 1 februari 2021.Foto: Elisabeth Ohlson Wallin

Säkerheten på tvångsvården inom Statens institutionsstyrelse, Sis, som bland annat vårdar ungdomar som dömts till sluten ungdomsvård (LSU), har varit kraftigt omdebatterad de senaste åren.

Flertalet dramatiska fritagningar och andra våldsamma händelser har bland annat fått regeringen att öka anslagen för att förbättra skalskyddet, och Moderaterna att kräva att Kriminalvården ska ta över ansvaret för de som placerats enligt LSU, vilket nu utreds på uppdrag av regeringen.

Nivå ett till fyra

Annons

Även internt på myndigheten görs nu mycket för att höja säkerheten. Denna vecka inleds arbete med "strukturerade säkerhetsbedömningar" på sex av hemmen, som om allt går som planerat ska införas på fler institutioner nästa vår och till sist gälla för samtliga ungdomar och klienter på Sis.

– Vi kommer titta på historik gällande avvikningar och rymningar, historik när det gäller våld och hot och historik när det gäller nätverkskontakter, säger Sis säkerhetsdirektör Christer Johansson.

Utifrån det graderas personen från nivå ett till fyra, där ett är högst risk. Bedömningen blir vägledande för de åtgärder som ska vidtas för att minska risken för framför allt våld, avvikningar och fritagningar. Det kan bland annat handla om på vilken institution personen placeras och hur bemanningen runt personen ska se ut.

Bedömningen kommer göras med hjälp av exempelvis domar och information från andra myndigheter, enligt Christer Johansson.

TT: Det låter som en basal och självklar åtgärd, varför har man inte gjort detta tidigare?

– Det har inte varit fokus på säkerhetsfrågor på ett sådant strukturerat sätt. Det har säkert förekommit att man tagit fram uppgifterna, men nu kommer alla på Sis prata samma språk och förstå vad nivåerna betyder. Det har gjorts på lite olika sätt och med olika kvalitet.

Färre rymningar

En orsak till att man tar det här steget är bland annat de många fritagningarna som skett på Sis.

– Vi har haft för många sådana incidenter, säger Johansson.

TT: Hur bedömer du att säkerheten är i dag?

– Vi har påbörjat förändringsresan. Tittar man exempelvis på LSU-avvikningar så hade vi förra året 26 stycken. I år har vi än så länge sex. Så det är en skillnad. Men vi har fortfarande en del att göra när det gäller våld och hot mot våra medarbetare.

Fakta: Sis-hem

Statens institutionsstyrelse (Sis), är en statlig myndighet som ansvarar för individuellt anpassad tvångsvård.

Sis behandlar ungdomar med allvarliga psykosociala problem och vuxna med missbruksproblem. Sis tar också emot ungdomar som har dömts till sluten ungdomsvård.

Myndigheten har 21 särskilda ungdomshem med drygt 700 platser och elva LVM-hem med knappt 400 platser för vård av vuxna missbrukare. Institutionerna är placerade över hela landet.

På Sis särskilda ungdomshem placeras barn och unga enligt LVU eller om de dömts till sluten ungdomsvård enligt LSU.

LVU är en tvångsåtgärd till följd av sociala problem, medan en placering med stöd av LSU är ett straff för unga förbrytare mellan 15 och 17 år.

Ungdomar som döms till sluten ungdomsvård kan ha begått bland annat rån, grov misshandel, mord, dråp, narkotikabrott och sexualbrott. Den maximala strafftiden är fyra år.

Källa: Statens institutionsstyrelse

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons