Annons
Nyheter

Åland militärfritt – men inte försvarslöst

Åland är en militärfri zon – men det betyder inte att öarna står utan försvar.
Finland och Sverige har sannolikt planer för att rycka ut till öarna om och när det brinner till.
Finland • Publicerad 2 juli 2022
Ruiner av Bomarsunds fästning på Åland. Det ryska bygget sprängdes till spillror av britter och fransmän. Sedan dess är öarna demilitariserade.
Ruiner av Bomarsunds fästning på Åland. Det ryska bygget sprängdes till spillror av britter och fransmän. Sedan dess är öarna demilitariserade.Foto: Alessandro Rampazzo/AFP/TT
Mariehamn ligger på den södra delen av huvudön Fasta Åland.
Mariehamn ligger på den södra delen av huvudön Fasta Åland.Foto: Johan Hallnäs/TT
Åland firade 100 års självstyre i början av juni. Då kom kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på besök. Tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö besökte kungaparet bland annat Bomarsunds fästningsruiner och Kastelholms slott.
Åland firade 100 års självstyre i början av juni. Då kom kung Carl XVI Gustaf och drottning Silvia på besök. Tillsammans med Finlands president Sauli Niinistö besökte kungaparet bland annat Bomarsunds fästningsruiner och Kastelholms slott.Foto: Niclas Nordlund/Lehtikuva/AFP/TT
Färjorna till och från Åland går i skytteltrafik. Arkivbild.
Färjorna till och från Åland går i skytteltrafik. Arkivbild.Foto: Fredrik Sandberg/TT

Åland har en speciell status: Öarna mellan Finland och Sverige är sedan 166 år helt demilitariserade. Och det lär inte förändras, inte ens om och när Finland ansluter sig till Nato, enligt den finländske presidenten Sauli Niinistö.

– Man har inte sett att det skulle föranleda något hinder, sade han vid en presskonferens i samband med ett högtidlighållande av Ålands självstyre den 11 juni, enligt lokaltidningen Nya Åland.

Annons

– I den här diskussionen bör man uppmärksamma att Finland ska försvara den här demilitariseringen. Hur mycket det sedan skiljer sig från traditionellt försvar är en annan fråga. Jag har till min stora glädje också hört att Sveriges försvarsminister hade en liknande kommentar, fortsatte Niinistö.

Hemliga gamla planer

De tusentals åländska skärgårdsöarna har en strategiskt viktig position, i mitten av Östersjön mellan Finland och Sverige. De kan bidra till en kontroll över Östersjön.

– I tillägg så kontrollerar det också infarten till Bottniska viken, säger Tomas Ries, finskättad docent i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan i Stockholm, som tidigare också har verkat vid finländska Försvarshögskolan.

– Om det skulle bli en konflikt i Östersjön så skulle en av Rysslands viktigaste prioriteringar vara att förhindra att fientligt flyg skulle kunna operera mot dem och då är det angeläget att flytta fram luftförsvarspjäser till Gotland, Åland och gärna till Bornholm, för att få ett fördjupat luftförsvar.

Åland har länge ansetts vara av stor strategisk betydelse. Under kalla kriget hade Finland utförliga planer för hur man skulle förhindra ett sovjetiskt ockupationsförsök, men det talade man inte högt om.

– Dels hade man den finska flottan och rörligt kustartilleri, kanoner som kunde transporteras dit. Och så hade man en brigad som var särskilt utsedd att placeras på Åland i händelse av krig, säger Ries, som poängterar att även Sverige lär ha haft ögonen på Åland.

– Eftersom det ligger så nära Stockholm, Arlanda och hela mellersta Sverige så kan man tänka sig att man förmodligen också hade en hemlig plan, om det skulle se riktigt illa ut och Finland inte lyckas försvara Åland.

Rysslands västligaste fäste

Demilitariseringen av Åland följde på ett stort slag i ett europeiskt stormaktskrig – och riktades ursprungligen mot Ryssland.

Sommaren 1854 gick fler än 10 000 franska och brittiska soldater och omkring 80 stridsfartyg till anfall mot Åland och Bomarsunds fästning.

Åland tillhörde då Ryssland, sedan det och hela Finland hade erövrats från Sverige några årtionden tidigare. Fästningen var Rysslands då västligaste fäste, endast ett tiotal mil från Stockholm.

Annons

Slaget utspelades inom ramen för Krimkriget, där en rad stormakter gjorde upp med dåtidens Tsarryssland. Fransmännen och britterna erövrade Bomarsunds fästning och jämnade den med marken, varpå de kunde hålla den ryska flottan i schack i Östersjön.

När det senare förhandlades om fred förde Sverige fram sina säkerhetsintressen i Ålandsfrågan. I fredsavtalet förbjöds Ryssland att placera militär på Åland, enligt en princip som i stort har gällt fram till i dag.

Militära kustbevakare

Finland har rätt att försvara Åland om och när det anses föreligga något slags militärt hot mot öarna.

Finlands kustbevakning är dock utformad på ett passande vis. Finländska kustbevakare är militärt utbildade och i krigstid integreras de rakt av i det finländska försvaret.

– De har kustbevakningsfartyg som kan gå i strid, särskilt ubåtsjakt. Sedan har de markstyrkor som är helt utbildade för militär strid, så de har en förmåga att förstärka Åland utan att påverka Ålands demilitariserade status, säger Tomas Ries, som jämför dem med svenska jägarsoldater.

Förutsättningarna i öst har förändrats rejält sedan Kalla kriget. Sovjetunionen hade en lång kust längs med Östersjön och utsikt mot Norden i flera riktningar. Nu har Ryssland exklaven Kaliningrad och området kring S:t Petersburg längst in i Finska viken.

Om större förband skulle närma sig med flygplan eller fartyg så lär Finland och Sverige snappa upp det tidigt.

– Om det skulle bli akutläge så skulle man kunna skjuta ned dem innan de ens nådde Åland eller Gotland, säger Tomas Ries.

Han tror inte att demilitariseringen blir ett problem i samtalen med Nato, då alla parter nog ser det befintliga försvaret som tillräckligt.

Övar nära och ofta

Under de senaste årtiondena har Sverige och Finland byggt upp ett allt starkare försvarssamarbete. Den svenska marinen övar regelbundet med den finländska.

Annons

– Det är fullkomligt operativt och man räknar med att kunna gå i strid tillsammans. Det är naturligtvis krävande, men man har kommit så långt, säger Tomas Ries, som tillägger att det "ligger väldigt nära till hands att tro" att man tillsammans vill kunna säkra Åland.

Den finländska amfibiebrigaden Nylands brigad, som håller till utanför Ekenäs på Finlands sydvästra kust, har övat väldigt mycket tillsammans med det svenska amfibieregementet i Berga söder om Stockholm.

Den finländska marinens befälhavare, konteramiral Jori Harju, sade i mars till Hufvudstadsbladet att man kommer att hinna först till Åland i ett skarpt läge. Han talade också om möjligheten att Sverige kommer till undsättning:

– Vi har en lagstiftning som möjliggör internationellt bistånd. Den gör det möjligt för oss att be om hjälp och jag tror att Sverige skulle stödja oss, på samma sätt som Sverige kan be att vi ska komma till deras undsättning. Det här är något som vi övar med Sverige och jag är övertygad om att vi här skulle hjälpa varandra.

Fakta: Åland

Åland är en ögrupp med tusentals öar som ligger mellan Sverige och Finland, mellan Roslagen och Åbolands skärgård. Omkring 30 000 människor bor på öarna. Ungefär en tredjedel av dem bor i den största staden Mariehamn, som ligger på huvudön Fasta Åland.

Åland och ålänningarna har en särställning i Finland. Det är ett självstyrande och demilitariserat finländskt landskap, där nästan alla invånare har svenska som modersmål.

Den 9 juni i år firade Åland 100 år av självstyre.

Självstyret regleras i den åländska självstyrelselagen. Åland styrs av en landskapsregering, som tillsätts av landskapsparlamentet lagtinget. Där stiftas lagar av 30 ledamöter. Lantråd (regeringschef) är sedan hösten 2019 centerpartisten Veronica Thörnroos.

Åland och Finland tillhörde Sverige i flera hundra år, tills det erövrades av kejsardömet Ryssland år 1809. När Finland blev självständigt 1917 ville många ålänningar att Åland skulle bli svenskt, men det ville inte Finland. Kompromisslösningen med självstyre och svenskt språk nåddes till sist efter beslut av Nationernas förbund.

Åland fick en egen flagga 1954, en blå, gul och röd sådan med kors i nordisk modell. Turism är den största inkomstkällan och färjetrafiken till och från fastlandet är stor.

Fakta: Åland

Demilitariseringen av Åland slogs först fast i det så kallade Ålandsservitutet, som var en del av fredsavtalet efter Krimkriget (1854–56). Tsarryssland förlorade och Sverige, som inte deltagit i kriget, gjorde till en början anspråk på Åland. Ryssland vägrade lämna över det, men gick med på en demilitarisering av öarna.

Servitutet innebär att det inte får vara någon militär närvaro på Åland och att det inte får byggas några befästningar där.

Under första världskriget gav Storbritannien och Frankrike, som segrarmakter i Krimkriget, Ryssland lov att befästa Åland.

När Finland blev självständigt 1921 beslutade Nationernas förbund att Åland skulle fortsätta vara finländskt, under samma premiss om demilitarisering, men den utökades för att ge Sverige och flera andra Östersjöstater en trygghetsgaranti. Beslutet var del av den större kompromiss som ingicks mellan Finland och Sverige om vilket land Åland skulle tillhöra.

Enligt den så kallade Ålandskonventionen är Åland också neutraliserat – alla krigshandlingar mot eller inom Åland är förbjudna och det är upp till Finland att upprätthålla det. Militär närvaro är förbjuden såväl till mark och sjöss som i luften inom en särskild zon omkring öarna.

Under vinterkriget (1939–40) hade Finland dock soldater placerade på Åland och havet omkring öarna minerades.

I fredstid får Finland enligt konventionen "tid efter annan låta ett eller två" av sina lättare krigsfartyg vistas i åländsk hamn eller ankra i åländskt vatten.

Inom Nato finns sedan tidigare ett demilitariserat område i norska Svalbard.

Källa: Ålands regering, Nationalencyklopedin

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons