Annons
Nyheter

Åklagare: Alla i rättsväsendet är frustrerade

Sverige har i över 30 år fått skarp internationell kritik för långa häktningstider med restriktioner. Resursbrist och rättegångsbalken pekas ut som huvudorsaker.
Brott • Publicerad 6 maj 2023
Zilla Hirsch, senior åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm. Arkivbild.
Zilla Hirsch, senior åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm. Arkivbild.Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Längsta avslutade häktningen samt de genomsnittliga häktningstiderna per år, 2017–2023. Siffror för 2023 gäller yill och med mars och är preliminära.
Längsta avslutade häktningen samt de genomsnittliga häktningstiderna per år, 2017–2023. Siffror för 2023 gäller yill och med mars och är preliminära.Foto: Anders Humlebo

Syftet med restriktioner är att förhindra kommunikation, både intagna emellan och med omvärlden. De kan, utöver att hålla den intagne fysiskt isolerad, bestå i förbud mot att ta del av nyhetsrapportering, ta emot besök eller ringa telefonsamtal.

Sverige har sedan tidigt 90-tal fått upprepad kritik för att häktade hålls isolerade i långa perioder. FN, Europarådet, Justitieombudsmannen och Advokatsamfundet hör till kritikerna som pekar på att hanteringen bryter mot mänskliga rättigheter.

Annons

Den som sitter ensam utan mänsklig kontakt under mer än 22 timmar per dygn räknas med FN:s vedertagna definition som isolerad. Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2022 gäller det för 70 procent av intagna med restriktioner – och även 30 procent av intagna utan restriktioner.

Besvärlig princip

Ett stort problem är enligt Zilla Hirsch, senior åklagare vid City åklagarkammare i Stockholm, brottsutredningar som drar ut på tiden.

– Alla inom rättsväsendet, oavsett om du är polis, åklagare, offentlig försvarare eller domare, är otroligt frustrerade över bristen på resurser som gör att utredningar tar lång tid, säger hon.

Det handlar dels om underbemanning, dels om flaskhalsar – inte minst på Nationellt forensiskt centrum, som analyserar droger, dna och fingeravtryck.

Ett annat problem är enligt Hirsch den svenska rättegångsbalkens så kallade omedelbarhetsprincip, som innebär att domstolen bara får döma utifrån det som sägs i domstolen, och inte det som framkommit i förundersökningen.

En följd är att många misstänkta tiger sig igenom hela utredningar, för att inför rättegången läsa in sig på den då offentliga förundersökningen och dyka upp i domstolen med plötslig iver att räta ut alla frågetecken.

"Heder och samvete"

– Då ser de vad bevisen är och kan komma med de här fantastiska berättelserna i rätten där man ska förklara varför det finns ett fingeravtryck här och dna där och hej och hå, säger Zilla Hirsch.

Kommer man plötsligt med en helt ny berättelse i domstolen efter månader av tystnad och utan någon bra förklaring har berättelsen ett begränsat värde. Restriktionerna syftar till att hindra de misstänkta från att kunna presentera en tillrättalagd berättelse redan under förundersökningen.

– I andra länder håller polisen ett förhör, och så får du skriva under på heder och samvete att du intygar det du har sagt. När det blir rättegång så dömer man på det du har sagt i förundersökningen. Då blir restriktionerna inte så intressanta, eftersom du är tvungen att lämna din redogörelse långt tidigare.

Fakta: Häktning i Sverige

Enligt statistik från Kriminalvården har de genomsnittliga häktningstiderna ökat varje år sedan 2017, från 52 till 87 dagar (till och med mars i år).

Häktade med restriktioner tillbringar i regel 23 timmar om dagen inlåsta i sin cell. De har rätt till en timmes motion på häktets rastgård per dygn.

FN:s definition av isolering, som är den mest vedertagna, är när en individ är utan meningsfull mänsklig kontakt under 22 timmar eller mer under ett dygn, och då avskärmas såväl fysiskt som socialt.

Enligt Kriminalvårdens årsredovisning för 2022 gäller det för 70 procent av intagna med restriktioner – och även 30 procent av intagna utan restriktioner.

Under 2022 satt sammanlagt 427 personer häktade med restriktioner i 180 dagar eller längre.

Den 1 juni trädde en lagändring i kraft om tidsgränser för häktningar. En brottsmisstänkt över 18 år får i normalfallet vara häktad högst nio månader i väntan på åtal. En misstänkt under 18 år får vara häktad i tre månader.

Finns synnerliga skäl kan häktningarna förlängas. Åklagaren ska då ge en tidsplan för sin förundersökning.

Det infördes även regler att en häktad person under 18 år har rätt till fyra timmar daglig mellanmänsklig kontakt.

Bakgrunden till lagändringen var att möta den kritik som Sverige under decennier har fått, inte minst internationellt, för långa häktningstider.

Källa: Kriminalvården, Åklagarkammaren

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons