Annons
Nyheter

50 år sedan Gagarins rymdfärd

I dag är det 50 år sedan Jurij Gagarins pionjärresa till rymden.
Nyheter • Publicerad 12 april 2011
Foto: SGB

Entusiasmen för rymden har svalnat en del de senaste åren.

Uppståndelsen vid Gagarins färd 1961 och månlandningen 1969 tillhör en svunnen tid.

Annons

För att få upp samma intresse igen krävs troligen en bemannad färd till Mars.

Den bedömningen gör flera experter när de tittar tillbaka på det som hänt sedan Gagarins pionjärresa för 50 år sedan. I det perspektivet framstår 1960-talet som det gyllene årtiondet. Kapplöpningen mellan USA och Sovjet, och händelserna som kom slag i slag, gjorde att suget kring rymden var större än någonsin.

Men ingenting av det som har kommit därefter har förmått att fånga allmänheten på samma sätt, vare sig rymdfärjorna, rymdstationen, utforskningen av våra grannplaneter, eller de makalösa bilderna från Hubble-teleskopet.

Behov av hjältar

Allt detta har dramatiskt ökat våra kunskaper om universum. Men något har saknats. Det är helt enkelt inte lika spännande om inte människor av kött och blod är inblandade och gör något helt nytt och revolutionerande. Det som blir vardagsmat eller sköts av robotar är inte lika fascinerande.

– En bemannad färd till Mars skulle trigga intresset igen. Vi människor tycks ha ett behov av hjältar. Det måste finnas en heroisk dimension i det vi gör för att intresset ska bli stort, säger Lennart Nordh, forskningschef på Rymdstyrelsen.

Allmänhetens intresse går inte att bortse ifrån. Utforskningen av rymden kostar enorma summor pengar och det har blivit allt svårare för rymdstyrelsen Nasa i USA att få tillräckliga anslag för sin verksamhet. En likgiltig befolkning gör uppdraget ännu svårare.

– På 1960-talet fanns det pengar, i hög grad av strategiska skäl. Men nu är politikerna mer varsamma. Jag misstänker att det blir nödvändigt att få in fler privata sponsorer i framtiden, säger Nordh.

Ny kapplöpning?

En möjlig utveckling är förstås att USA kan tänkas göra en ny storsatsning om Kina på allvar börjar konkurrera i rymden. Kineserna är starkt på gång, har stora resurser, och planerar att ganska snart sätta folk på månen.

Annons

– Kineserna blir stora i rymden ganska snart. De vet att det finns ett stort propagandavärde i rymdfärder, säger Sven Grahn, tidigare tekniker vid Rymdbolaget.

Lennart Nordh misstänker dock att de stora satsningarna i framtiden blir så kostsamma att de tvingar fram ett globalt samarbete, i första hand mellan USA, Europa och kanske Ryssland. Fast oavsett detta tror han att det kommer att landa människor på Mars i en inte alltför avlägsen framtid.

– Jag tror att vi åker till Mars, om 30 år eller så. Det blir dyrt och väldigt riskfyllt men det går nog inte att stoppa. Det kommer att finns många som är villiga att göra färden, säger han.

Farlig färd

Han påpekar samtidigt att det finns många svåra hinder att överbrygga innan en sådan färd är möjlig. Att ta sig till Mars tar ett halvår. Därefter ska man klara av att landa på planeten, vilket alltid är riskabelt på himlakroppar utan tät atmosfär. Och därefter ska man hem igen och sitta i farkosten ett halvår till.

Ingen vet om människorna klarar detta. Vi är evolutionärt anpassade för ett liv på en himlakropp med stark gravitation och våra skelett försvagas kraftigt när vi befinner oss i tyngdlöst tillstånd länge.

– Det blir svårt att lösa. Ett annat problem är strålningen i rymden. Skulle farkosten råka ut för en solstorm kan strålskadorna bli allvarliga, säger Nordh.

Han är själv mest intresserad av möjligheten att upptäcka annat liv i rymden. Problemet är att de himlakroppar som kan tänkas ha avancerade livsformer ligger på ett oerhört avstånd från jorden.

– Vi kan inte ta oss dit och utforska dem med egna ögon. Men vi skulle kunna påvisa att några av planeterna har utmärkta förutsättningar för liv. Det skulle påverka vår existentiella uppfattning, säger han.

TT
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons