Tomas Andersson Wij till Saga i kväll

I kväll skall Tomas Andersson Wij skapa mysig stämning på Sagateatern.

– Jag älskar att spela på gamla biografer, säger han.

”Jag reser mellan mellanstora mellansvenska städer. I mellanrummen mellan nu och då. Mellan fädernas fabriker som gett upp och inkarnerats. Till konferenshotell för mellanchefer från Borås.”

Tomas Andersson Wij skrattar när han hör textraden från sin egen låt läsas upp i luren. Han befinner sig på Karlaplan i Stockholm, där han kan se tillbaka på en turné som nu har nått halvvägs.

I kväll står det något i stil med ”Sagateatern, Borås” i Tomas Andersson Wijs almanacka – om han nu har någon.

Han har aldrig spelat sin musik här förut.

Vad vet du om Borås?

– Ni har snygga textilflickor där kanske? Jag kan faktiskt inte så mycket om Borås. Men jag ska ta mig an staden – både på dagtid och nattetid. Finns det något man inte får missa?

Nja? Pinocchio kanske. Vi har en nio meter hög Pinocchio-skulptur i brons här. Jag kan se den från fönstret.

– Vad!? Är det sant?

Ja?

– Varför då?

Tystnad.

Tomas blir snart pappa

Tomas Andersson Wij berättar att han tänkte ta ledigt efter höstturnén

Ett halvår eller så.

Om ett par veckor ska han bli far – samtidigt har han en förhoppning om att kunna skriva nya låtar under lediga timmar.

Tror du att man påverkas som låtskrivare när man får barn?

– Jag vet inte. Det här är ju mitt första. Men jag hoppas att man påverkas på något sätt – bara jag inte blir en såndär som skriver låtar till mina barn.

Varför då?

– Det är ju så? kletigt.

Kan man skriva låtar på beställning?

– Ja, jag gör ju det ibland. Men egentligen är jag ganska romantisk. Jag tror på inspiration och tystnad. Det kan vara bra att låta saker vara ibland.

Var hämtar du inspirationen?

– Bara att få barn, jag har kompisar som fått barn och jag har vänner som dött. Det blir en ny fas i livet. Förändringar – det kommer att påverka mina sånger.

Tomas Andersson Wij tar upp ämnet Boråskunskap igen. Han undrar hur det är på Sagateatern.

Det är en gammal biograf.

– Nej, är det sant? Jag älskar att spela på gamla biografer! Det finns historia i väggarna, alla sitter skönt.

Tomas Andersson Wij är känd för sina stämningsfulla konserter med fylligt mellansnack. Han gillar när publiken sitter ner, lyssnar och tar in hans sånger som handlar om allt ifrån svenskarnas själsliga tomhet till den egna uppväxten i Stockholmsförorten Fruängen.

”Jag gillar det lågmälda”

I kväll har han bara med sig pianisten Fredrik Hermansson på scen.

Publiken kommer dem nära.

– Om man har ett helt band som är rustat för krig bakom sig, kan man bli stressad ibland. När det är jag och mina gitarrer kan jag följa mina infall och improvisera, förklarar Tomas och fortsätter:

– Jag gillar det lågmälda. Jag har blivit lugnare själv. Man får gärna somna på mina konserter – det är helt okej.

Hur skapar man en mysig stämning då?

– Det går inte lära ut. Det är den fördolda yrkeskunskapen? men det finns ju lite tricks.

Berätta.

– Det handlar om att vara närvarande man säga.

Vad kan vi förvänta oss av spelningen i kväll?

– Vi kommer att spela låtar från alla mina skivor. Jag och pianisten Fredrik Hermansson har repat in ett långt set. Jag ser verkligen fram emot kvällen.