Nöje

100 från 00-talet del 4: Det är så jag säger det

Under de två perioder då brittiska popvågor sköljt som hårdast över Sverige, först med sextiotalets British invasion och sedan genom nittiotalets britpop, har svenska popartister bytt språk till engelska.
Nöje • Publicerad 1 december 2009
Foto: Jurek Holzer /SCANPIX

När britterna sedan dragit sig tillbaka har svenskarna så småningom börjat sjunga på sitt modersmål igen. Så var det med Pugh och proggen på 70-talet, och så har det i högsta grad varit på 00-talet. Den här gången började allt i Göteborg, där en tanig grabb i seglarkostym drog med Evert Taubes arv ut på indieklubb.

Håkan Hellström kom från Honey Is Cool och framförallt från Broder Daniel. Henrik Berggrens band fick många tonårsnävar att kastas upp i luften, även om Berggrens sista BD-mästerverk är något helt annat. Den nio och en halv minut långa versionen av When we were winning ligger på plats 70. Det är en låt om de som halkat efter, den sorgligaste nostalgitripp man kan tänka sig.

Broder Daniel var musik att vara ledsen och frustrerad till. Men när Håkan debuterade med singeln Känn ingen sorg för mig Göteborg gav han svensk indiepop något annat, som den egentligen aldrig haft: ett euforiskt leende på läpparna. Här var Göteborgspopens egen Messias och han predikade inte sorg och utanförskap utan dans, dans, dans.

Singeln och debutalbumet möttes av starka reaktioner. Aftonbladets huvudkritiker Per Bjurman delade ut en femma och kysste Håkan på scen, men många avskydde den överenergiske sångaren och kallade honom för en patetisk falsksångare. Till en början var jag en av dem. I efterhand tror jag att det var det raka och nakna uttrycket som blev för mycket, för ovant. Jag hade alltid lyssnat på popmusik på engelska och även om Stephin Merritt eller Dylan berör mig ännu starkare än Håkan, gör det främmande språket att man själv får dra till sig känslor och betydelser. Håkans ord kastades istället rätt i ansiktet. Efter lite tillvänjning lärde sig dock både jag och svenska folket att älska honom, och 64:e-platsen är inte den enda han kommer att kamma in på den här listan.

Anna Järvinen symboliserar också övergången från engelska till svenska. Med engelskspråkiga bandet Granada blev hon bra, men aldrig unik. Genom sin debut Jag fick feeling lyckades hon däremot ta sitt uttryck till en helt egen nivå. I min recension skrev jag att musiken ”låter som Pugh Rogerfeldt, Van Morrisons tidiga sjuttiotal och Nick Drakes vackraste arrangemang inklämda i en svensk sommarstuga. (?) När hon sjunger ”jag saknar dig” i avslutande Kom hem slår det tusen gånger hårdare än alla ”i miss you” i hela världen.” Det stämmer fortfarande, och Kom hem är nummer 63 på listan.

61. BRODER DANIEL

When we were winning (long version)

(b-sida från singeln When we were winning, 2003)

Vacker socialrealism som är alltför aktuell idag.

62. D’ANGELO

Send it on

(från Voodoo, 2000)

Ren klass från soulgeniet som skulle lägga 00-talet framför sina fötter, men gick vilse.

63. ANNA JÄRVINEN

Kom hem

(från Jag fick feeling, 2007)

Skimrar som hela östersjön en sommardag.

64. HÅKAN HELLSTRÖM

Känn ingen sorg för mig Göteborg

(från Känn ingen sorg för mig Göteborg, 2000)

00-talets största svenska genombrott.

65. SÉBASTIEN TELLIER

Divine

(från Sexuality, 2007)

Sexgalningen från Paris gjorde den perfekta må bra-låten och befäste Frankrike som den enda vettiga schlagernationen.

66. RADIOHEAD

Idioteque

(från Kid A, 2000)

Radiohead gjorde en Beatles, stängde in sig i studion och växte som konstnärer.

67. M WARD

Chinese translation

(från Post war, 2006)

Gitarrgeniet blev till en lysande indiecrooner.

68. RICHARD HAWLEY

Tonight the streets are ours

(från Lady’s bridge, 2007)

Ett guldkorn ur Hawleys fantastiskt jämna ström av klassisk romantisk pop.

69. ANDREW WK

She is beautiful

(från I get wet, 2001)

Alldeles för få förstod att Andrew WK var 00-talets svar på Ramones.

70. THE GOSSIP

Standing in the way of control

(från Standing in the way of control, 2006)

Beth Ditto är den största urkraft jag upplevt det här årtiondet.

Joel Sjöö
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.