Annons
Nyheter

Hur ska EU ställa sig till att Skottland vill lämna unionen?

Att Sverige går till val den 14 september är inget som får Europa att sova oroligt. Men att Skottland fyra dagar senare håller folkomröstning om att lämna unionen med England, Wales och Nordirland är en händelse som leder till mardrömmar i EU:s alla medlemsstater redan nu. Hur ska man agera?
Nyheter • Publicerad 5 mars 2014

Hittills har EU vuxit genom att stater ansökt, förhandlat och sedan beviljats inträde. Efter nio utvidgningar har en gemenskap av sex nationer blivit en union av 28 medlemsstater.

Men nu står EU inför en situation där en uppdelning av medlemsstater leder till att nya nationalstater bildas.

Annons

Således en utvidgning som sker genom inre upplösning.

Skottland är först ut. Men även Katalonien knackar på dörren. Det finns starka krafter i Flandern som vill lämna Belgien och öppna eget. Och bland de stater som närmar sig unionen befinner sig utbrytarrepubliken Kosovo – ett potentiellt kandidatland – i ett ansträngt förhållande till Serbien, som redan är ett kandidatland.

Alla vill de bli medlemmar i EU.

Scottish National Partys Alex Salmond driver ja-kampanjen utifrån en naiv utgångspunkt: Eftersom fem miljoner skottar redan är EU-medborgare, och Skottland är ett land i en union – Storbritannien – som är medlem av en annan union – EU – så borde medlemskapsfrågan kunna avgöras mer eller mindre automatiskt.

Men det tycker inte ”Bryssel” och det tycker inte vissa av medlemsländerna. Spanien, som står inför att Katalonien vill följa i skottarnas spår, har redan nu sagt att man kommer att lägga in sitt veto mot att Skottland får köra in via ett snabbspår.

EU-frågan har varit Salmonds starkaste kort. Nu framstår det som svagare. EU-kommissionens avgående ordförande José Manuel Barroso har uttalat sig i linje med den spanske premiärministern Mariano Rajoys vetolinje.

Skottland får vackert ställa sig sist i kön och vänta på sin tur.

Och allt sedan det blivit känt att EU inte vill dansa till Salmonds säckpipetoner så har också ja-sidans sympatisörer blivit färre.

Det finns givetvis andra argument med i opinionsbildningen kring Skottlands eventuella frigörelse som påverkar sympatierna. Men ja-sidans önskemål – som den brittiska regeringen redan avvisat – om att behålla pundet som valuta, Bank of England som riksbank samt 95 procent av oljefyndigheterna i Nordsjön, men samtidigt slippa sin andel av dagens budgetunderskott, tycks väga lättare än sådana argument som kretsar kring Skottlands plats i Europa.

Det är omöjligt att inte fascineras av just detta, att en majoritet verkar värdesätta dagens EU-medborgarskap högre – som del av en brittisk union – än att till varje pris kunna bli en egen nation.

EU och gränserna

En serie på ledarsidan av Mikael Hermansson

Del 1/ Yttre gränser 5/2

Del 2/ inre gränser 12/2

Del 3/ Nya gränser 19/2

Del 4/Tydliga gränser 25/2

Mikael Hermansson, ledarskribent
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons