Hermansson: "En kraftig signal om att något är sjukt"

Problemet ligger djupare än så. Ty en anmälan om trolöshet mot huvudman utgör något värre, nämligen en kraftig signal om att något är sjukt i partiet.

Sverigedemokraterna är ett relativt nytt inslag i Boråspolitiken. I valet 2006 kom man in i fullmäktige, och i valet 2010 utökade man antalet mandat kraftigt. Men att bygga en fungerande lokal partikultur är inte gjort i en handvändning.

Att ledande företrädare samtalar med varandra genom polisanmälningar förstärker den bilden.

Rapporter om liknande händelser, och om växande internt missnöje inom Sverigedemokraterna, har varit vanligt förekommande de senaste två åren. Det har handlat om allt från hur nomineringsarbetet gått till, om hur olika företrädare talat emot varandra om politiken, till just ekonomiska oegentligheter.

Som när den nya styrelsen för Sverigedemokraterna i Avesta i våras polisanmälde den avgångna, då man upptäckt att det saknades 30 000 kronor i partikassan. Signalen var tydlig: Partiet kan locka missnöjda väljare men klarar inte av att organisera sitt arbete.

Avesta och Borås är bara två exempel på detta. Åsiktsskillnaderna om hur partiarbetet ska bedrivas kan visserligen vara stora även i etablerade partier, men till skillnad mot nya och snabbt växande har man erfarenhet och rutiner för hur konflikter ska hanteras. Och att sköta bidragsfrågor, redovisningsrutiner och ekonomisk kontroll är vardagsmat i en demokratiskt fungerande organisation.

I de fall någon inom de etablerade partierna ertappas med fingrarna i syltburken kan det mycket väl, så som nu med Sverigedemokraterna, bli så att polisen kopplas in. Avslöjandet smärtar för ett ögonblick, men man överlever trots allt.

När de interna konflikterna blir för stora i organisatoriskt svaga partier, är risken överhängande att dessa helt enkelt imploderar. Inte sällan i en störtflod av ömsesidiga beskyllningar, uteslutningar och polisanmälningar. Ny Demokrati och Sjukvårdspartiet är två nutida exempel detta.

Lite talar dock för att Sverigedemokraterna kommer att falla ihop i första taget. Trots att det interna missnöjet gror, enligt tidningen Expo, har man en fungerande partiapparat, i alla fall i vissa delar av landet. Samtidigt utövar den nationella nivån ett kraftigt tryck på lokalorganisationerna. Det gäller att alla i partiet lever upp till bilden av Sverigedemokraterna som normala”.

Någonstans går dock gränsen. Bilden av Sverigedemokraterna sätts i första hand av det politiska budskapet, som radikalt sticker av från andra partiers, och i andra hand av partiledaren Jimmie Åkessons agerande och framtoning. Man kommer dock inte att i längden överleva politiskt om man inte börjar fungera normalt även på lokalplanet.