Varselvågen drabbade inte Borås

En jämförelse av varselstatistiken mellan de första tio månaderna i år och för 2007, visar att ökningen är marginell. Fram till oktobers slut har det kommit in 49 fler varsel än förra året.

Samma jämförelse för övriga sjuhäradskommuner visar på en större ökning, men då är utgångspunkten så mycket lägre. 2007 års första tio månader ledde till 129 varsel medan samma period i år har lett till 209 varsel.

En jämförelse med övriga Västsverige ställer dock Borås och Sjuhärad i en klass för sig.

Västsverige är just nu drabbat av en stormvåg av varsel. Fjolårets tio första månader såg 4 238 varsel läggas. Samma period i år gav den mer än trefaldigt större summan 13 894 personer.

Om man begränsar jämförelsen till de tre senaste månaderna framträder ett ökat tempo i hur många varsel som läggs. För Sjuhärads del är detta mycket tydligt då det under sensommar och höst förra året endast varslades 22 personer medan det under samma period 2008 har varslats 180 personer.

Även här utgör Borås ett undantag. Från augusti till sista oktober 2007 varslades 267 personer medan antalet varsel under samma period i år har stannat på 182. Alltså en väsentligt lägre andel varsel och en utveckling som går helt på tvärs med Västsverige och övriga landet.

Men därmed inte sagt att framtida varselvågor inte kommer att drabba vare sig Borås eller övriga Sjuhärad. Med tanke på att arbetsmarknadsregioner inte avgränsas av kommungränser, och då allt fler pendlar till arbeten på allt längre avstånd, är antalet varsel i en kommun en aningen trubbig konjunkturmätare. Därför måste varsel och faktisk arbetslöshetsstatistik läsas parallellt.

Men inte heller arbetslöshetsstatistiken visar på någon dramatisk förändring till det sämre. Under de tre senaste månaderna i år har andelen arbetslösa stigit med 0,3 procentenheter jämfört med samma period förra året.

Höstens varsel och arbetslösheten i Borås hör inte ihop. Samma fenomen gäller här som i den nationella statistiken, nämligen att varselvågen ännu inte lett till uppsägningar. Och sambandet mellan lagda varsel och faktiska uppsägningar är bevisligen svagt.

Den intressanta frågan är naturligtvis varför Borås hittills klarat sig bättre än övriga Västsverige. Den enklaste förklaringen är att det inte längre finns några riktigt stora industriföretag i kommunen. Ett av de största, Ericsson, fortsätter rentav att anställa.

Förekomsten av många små och medelstora företag inom många branscher gör sitt till för hålla konjunktursvängningens effekter i schack. I denna grupp är läget ett annat än för jättar som Volvo och Saab.

Företagarförbundet presenterade på måndagen en undersökning som visar på annan konjunkturutveckling. En fjärdedel av landets minsta företag tror att de bara kommer att påverkas lite eller inte alls av lågkonjunkturen. En lika stor andel småföretagare tror sig rentav kunna öka vinsten under lågkonjunkturen.

Frågan är dock hur länge Borås och Sjuhärad får förbli ett undantag i statistiken.