Annons

Småpartier utan makt i Mark

Ett halvår med två nya partier – MOD och SD – har inte gett några större avtryck i kommunpolitiken. I praktiken har de små möjligheter att påverka besluten.
Mark • Publicerad 5 augusti 2011
Trots att två nya partier valdes in i Markpolitiken i höstas så har det knappt blivit någon skillnad. ?Det här är ett lärlingsår för mig?, säger Mattias Krantz, SD.
Trots att två nya partier valdes in i Markpolitiken i höstas så har det knappt blivit någon skillnad. ?Det här är ett lärlingsår för mig?, säger Mattias Krantz, SD.Foto: Lars-Åke Green

– Vi kan inte hävda vår talan med rå styrkedemonstration, men har ändå en roll att fylla, tycker Jan-Ola Gustafsson, gruppledare för Marks oberoende demokrater.

För egen del utnyttjar han ofta chansen att bredda diskussionen inför beslut, och är inte rädd för att ställa ”dumma frågor”.

Annons

– Många politiker sväljer underlag med hull och hår för att de inte vill visa sin okunskap – även när materialet som presenteras är rena rappakaljan, säger Gustafsson.

Genom valtekniskt samarbete med vänsterblocket fick partiet större representation än de skulle ha fått av egen kraft. MOD har två mandat i kommunfullmäktige samt en plats i kommunstyrelsen och tre nämnder.

Vissa politiska motståndare hävdar att MOD är ett socialistiskt lydparti.

– Nonsens. Vänstern har skött den här uppgörelsen på ett hedervärt sätt och inte utövat några som helst påtryckningar, säger Jan-Ola Gustafsson.

Fast MOD:s program sammanfaller med vänsterblockets ideologiska värderingar i många frågor och därför har de varit överens i de flesta omröstningar. Familjepolitik och näringslivsfrågor är undantag, och i exempelvis det omdiskuterade fosterbarnsärendet så röstade partiet med Alliansen.

Sverigedemokraterna har ett enda mandat i kommunfullmäktige och är i praktiken ett maktlöst parti.

– Men jag har som målsättning att gå på vartenda möte, och min röst kan faktiskt avgöra och om det blir votering vid stora manfall, säger Mattias Krantz.

Hittills har han inte gjort något större väsen av sig i församlingen.

– Det här är ett lärlingsår för mig, säger Krantz som gick med i SD 1998 men är novis på politiskt arbete.

Inte oväntat var det SD:s invandringspolitik som fångade hans intresse. Krantz arbetar inom byggbranschen och ser risker med den, i hans tycke, lössläppta arbetskraftsinvandringen.

Annons

– Det är inte konkurrens på lika villkor när utländska företag slarvar med säkerhetstänkandet och inte betalar skäliga löner. Det är inget annat än trafficking, fast byggjobbarna säljer sina kroppar till andra ändamål än sex, säger han.

Mattias Krantz ser inga problem i Mark till följd av invandringspolitiken generellt. Och han betonar att han inte är rasist.

– Min sambo har spanska rötter, det argumentet brukar avväpna de flesta påhoppen, säger han.

Krantz tycker att han har blivit förvånansvärt positivt bemött av de andra politikerna.

– Jag har ju sett och hört hur andra Sverigedemokrater bemötts, och funderade om jag behöver bygghjälmen ifall de skulle kasta sten på mig. Men jag har faktiskt inte hört ett ont ord.

Den politiska maktbalansen i Mark är oförändrad trots de nya partiernas intåg efter nyår: Markbygdspartiet, som förlorade två mandat, har alltjämt vågmästarrollen.

– Ja, vi har utslagsrösten i varje nämnd, säger gruppledaren Henry Sandahl.

Som bekant har partiet borgerliga värderingar men är fortfarande inte välkomna i Alliansens gemenskap. Historiskt groll med Centern och misstro mot Sandahls förmåga att hålla överenskommelser anges som orsak.

– Det är dösnack. Vi håller uppgörelser, men kommer aldrig lova att rösta mot vår övertygelse, säger Sandahl.

Emil Björklund
Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.
Annons
Annons
Annons
Annons