Skåning som trivs med att leva knalleliv

Ål, renkött och viltsvinskorv. Jonas Gustafsson är ensam om sina delikatesser på julmarknaden i Hjortnäs.

– Jag har åkt 28 mil för att komma hit, säger han på bred skånska.

Sedan 1 april har han i stort sett dagligen stått vid sitt stånd på olika marknader runt om i södra Sverige.

Men snart är säsongen över. Den före dopparedan tar det slut och en välbehövlig vila väntar för de knallar som liksom Jonas drar land och rike runt med sina stånd.

Många körmil och långa dagar präglar livet för en knalle.

– Det är ett annat sätt att jobba. Alla trivs inte på fabrik, säger han.

Han menar att knallandet är en livsstil. Tålamod och ett litet fokus på inkomst är karaktärsdrag som krävs.

–Det bästa är att få vara ute i friska luften.

Men en dag som denna fryser han. Det är tio minus och inga ålar har blivit sålda. Hjortnäs ligger i stort sett öde. Besökarna är i tältet och lyssnar på sångfåglarna från Torestorpsskolan.

Men knallarna håller varandra sällskap. I ståndet bredvid säljer en annan skåning engelsk konfekt. Det var Jonas som tipsade honom om att komma hit. Det är första gången på Hjortnäs för dem båda.

– Jag ser inte de andra knallarna som konkurrenter, inte ens om de säljer samma saker, säger Jonas Gustafsson.