Efter cirka 70 genomarbetningar är hans andra bok på svenska äntligen klar.

Tand för tand handlar om det unga paret Sherin och Ali som bestämmer sig för att rymma eftersom Sherin inte vill gifta sig med den man som hennes far har utsett. Deras beslut utlöser ett hederskrig mellan två byar i norra Irak.

När Mohammad Gerami var 12 år rymde ett par från hans hemby vilket ledde till ett hederskrig.

– Det här är en bra och spännande historia och det ger en bild av varför det händer i vår kultur. Det finns en okunskap bland svenskar kring detta.

I början skrev han på persiska, men gick sedan över till svenska. Mohammad Gerami liknar sitt skrivande med en kvinna och man som hatar varandra, men där hatet så småningom övergår i kärlek.

– Det var ett helvete att gå igenom det och börja skriva på svenska.

Vad betyder författarskapet för dig?

–?Frihet. Här kan jag säga vad som helst.

I Iran tillämpas censur och där måste alla manus godkännas av kulturministeriet.

Hur skulle det vara om du inte fick skriva?

– Då skulle jag verkligen bli ledsen. Livet skulle aldrig bli sig likt. Skrivandet är mycket viktigt för mig, säger han med en allvarlig blick.

– Jag började skriva för att koncentrera mina tankar. I början var det tortyr, men nu älskar jag att skriva.

Mohammad Gerami beskriver författandet som ett mirakel i hans liv, en räddning.

– Jag var väldigt ensam och hela mitt liv gick bakåt. Jag stod på botten och kom på att jag skulle skriva. Skrivandet befriar mig från mina egna tankar.

I dag bor Mohammad Gerami på Hedbo i Skene.

– Jag trivs bra här i Sverige. Jag är nöjd. Jag har mitt arbete på ett slakteri och mitt skrivande –vad mer kan jag begära?

Det har tagit Mohammad Gerami tre år att skriva Tand för tand. När han har skrivit grundtexten börjar omarbetningarna. När han gått igenom hela romanen cirka 30 gånger, börjar han jobba med språket. Sammanlagt arbetar han igenom texten cirka 70 gånger.

– Det är massor av arbete, säger han med eftertryck.