Mark bland de sämsta i landet

Den här dagen strålar solen över kommunens 33 729 invånare.

Häggen har precis slagit ut.

Artak Grigorian sneddar snabbt över parkeringen i centrala Skene. Leende går han över gatan för att hämta sonen Sasha på Parkskolan.

– Jag vet inte hur det är i Mark än. Vi flyttade hit från Svenljunga i april. Jag fick jobb på Fiber Plast.

Familjen har rötter i Armenien men stortrivs i Sverige. Det är här deras framtid finns.

– Sverige är ett snällt land. Här finns ingen rasism. Eller, det finns rasism, men inte så mycket. Vi är tacksamma för att ha fått möjligheten till ett bra liv här.

I Mark bor de på Hedbovägen. Artek småler när han berättar det.

–Jaa, det är där invandrarna bor.

Integrationen gör ofta halt vid bostadsadressen.

När hustrun får jobb planerar de att köpa hus. Artek vittnar om att det är svårt för många invandrare att få jobb. Många gånger blir du inte ens kallad till intervju. Han själv sökte jobb i två år innan han fick napp i Mark.

Samtidigt poängterar han att Sverige ju behöver och kommer att behöva arbetskraft. Integrationen kunde ha varit bättre.

–Sverige är ett stort land. Ni svenskar gillar att ha hund och katt...

Artek och hans hustru har tre barn. Sasha, sju år, är äldst.

Vid torget kommer väninnorna Svetlana Pantic och Natalia Mioc körande med barnen i vagnar.

Svetlana har sökt jobb i ett och ett halvt år utan att lyckas.

– Det är svårt att få jobb, säger hon. Men jag tror inte att det beror så mycket på att vi är invandrare.

Hon siktar på ett jobb inom turism.

En bit ner på gatan ligger Erikshjälpen med kafé och försäljning av begagnatvaror.

– Här fungerar det jättebra med integrationen, säger Leif Andersson som arbetar på Erikshjälpen.

Han sålde nyss en matta till en palestinsk kille.

Les Daehne, från södra Tyskland, sitter och fikar med sin dotter Josepha. Till vardags läser hon svenska på komvux, men befarar att det kan bli svårt att få jobb.

– Integrationen i Sverige fungerar sådär, säger hon. Det är inte så lätt att få kontakt med svenskar.

Familjen bor i Öxabäck och på landet är kanske de sociala kontaktnäten än mer slutna.

– Nu har det börjat lösa sig. Det tar tid. Nu har vi bott här i fem år, säger Les Daehne.

På kommunen jobbar Berit Ciurana som integrationssamordnare. Informationen om Marks dåliga placering på integrationsrankningen, plats 255 av landets kommuner, tar hon med ro.

– Jag tar inte så illa vid mig. Jag tror inte att vi ligger sämre till än andra faktiskt.

Många faktorer kan påverka statistiken, påpekar hon. Dels exempelvis den kulturella bakgrunden, dels hur man mår när man kommer till Sverige.

I Mark har man nyligen lagt flyktingintroduktionen under utbildningsförvaltningen istället för som tidigare under socialförvaltningen, allt för att skapa ett bättre samband mellan mottagning, utbildning och arbete.

– Detta hänger bland annat samman med beslutet att öka flyktingmottagandet, säger Berit Ciurana.

Sedan i mars får man introduktionsersättning istället för bidrag. Den ersättningen är konstruerad som en lön med till exempel karensdagar.

Den nya enheten för flyktingar och långtidsarbetslösa ska inom kort flytta till Retex’ lokaler i Skene.

– Det är mycket nytt som händer nu. Det finns en verklig vilja att få ihop ett bra introduktionsprogram som ska leda till jobb eller vidare studier.

Assberg är det andra bostadsområdet i Mark med mångkulturell profil.

Ilse Silva, med rötter i Peru, har alltid haft lätt att få jobb i Sverige. I Mark jobbar hon som fritidspedagog och spanskalärare.

– Vi själva måste också kämpa, säger hon. Jag har själv kompletterat min utbildning i Sverige.

Då har det varit svårare för väninnan Mayra Caridad Rodriguez Gonzalez. Hon bor en trappa upp i ett av alla likadana trähus.

TV:n står på när Borås Tidning knackar på.

– Det är mycket svårt att hitta jobb i Marks kommun, säger hon.

Mayra Caridad Rodriguez Gonzalez har många års universitetsstudier på Kuba bakom sig. Bland annat är hon lärare och bibliotekarie.

Nu är hon arbetslös. Till sommaren ska hon arbeta på Eliassons kött.

– Det känns svårt.

Hon är inte ensam om att vara arbetslös. Drygt 11 procent av Markborna har utländsk bakgrund.

Mindre än hälften av alla dem som är födda utomlands är sysselsatta.