Hit men inte längre - äventyrarna äntligen framme vid Treriksröset

Därmed är den 300 mil långa ritten till ända.

– Vi firade med champagne vid Treriksröset, säger Ask.

Den långa färden inleddes redan den 1 maj 2005. Då lämnade westernryttarna Smygehuk (Sveriges sydligaste punkt) för att rida på hästarna Apache och Schassen genom hela landet.

Den gången gick det inte riktigt som Håkan och Jörgen hade tänkt sig. På grund av yttre omständigheter, tvingades de bryta när de kommit ungefär halvvägs.

Men från det att ritten återupptogs i augusti i år har allt gått utan problem.

I söndags nådde firma Ask och Schwartz sitt efterlängtade mål.

– Det var en fantastisk känsla när vi gick den sista biten. Vi kom fram vid två-tiden i kanonfint väder, säger skephultsbon Ask.

Hästarna, som burit sina herrar i vått och torrt, fick dock inte följa med till landmärket som markerar gränsen mellan Sverige, Norge och Finland. Stigen som leder till Treriksröset är nämligen inte lämpad för vare sig hovar eller bildäck.

Väl framme vid röset lade ryttarna ifrån sig den sten som de plockade med sig från Smygehuk när resan började. Stenen blev markeringen för att de klarat den stora utmaningen. Sammanlagt behövde de 108 dagar för att ta sig från söder till norr.

På söndagskvällen firade de ihop med det team som hjälpt dem under årets etapp av ”Sverigeritten”.

– Vi åt lite grillat i en tipi, säger Håkan Ask just som man håller på att lasta in hästarna i bussen som ska ta ekipagen tillbaka till hemtrakterna.

Nu väntar den stilla lunken på gårdarna i Skephult respektive Karl Gustav (där Jörgen Schwartz bor). Håkan Ask säger att det ska bli skönt att komma hem efter att ha suttit på hästryggen varenda dag i nästan en och en halv månad.

Men de positiva känslorna dominerar naturligtvis.

Vad har varit det bästa under resans gång?

– Att få uppleva Sverige i lugnt tempo. Dofterna, synintrycken och allt folk man träffat, säger han.