Hört teorin som säger att Karl XII sköts av en knapp? Kulknappen ställs ut på Varbergs museum.
Men den hittades faktiskt av en Horredsbo.
Det står en karolin i ladan hos hembygdsföreningen i Horred. Bakom en monter står han i nya, fast tidsenliga, kläder och håller i en knapp.
– Det är för att uppmärksamma den gamla traditionen, säger Georg Wenander från hembygdsföreningen.
Nils G Carlsson, numera Varbergsbo men ursprungligen från Istorp, har gjort dockan och fixat fram kläderna.
Uniformen är beställd från en specialist i Stockholm. Soldaten i naturlig storlek är placerad bakom en glasmonter.
Där står han nu bland gammeldagsredskap och loppisfynd; Mårten Nilsson Nordstierna från Älvsborgs regementes livkompani.
Bengt Karlsson har sökt i rullarna för att allt ska bli rätt.
– Det är ju mycket information, men en del av den står här.
Två faktablad har framställts för att den som vill ska kunna få veta mer.
Huruvida knappen dödade Karl XII är vare sig bevisat eller motbevisat, trots ihärdiga försök. Men att Mårten Nilsson Nordstierna har funnit, det vet man i alla fall säkert. Och nu har han också blivit förevigad.
Myten om kulknappen
– Enligt sägnen ska knekten Nordstierna från Öxabäck ha sett när kulan som dödade Karl XII landade på marken. Han ska då ha plockat upp den och tagit med den hem.
– Men efter ett tag började han misstänka att den förde otur med sig och han pratade med sockenprästen, som då sade åt honom att slänga den.
– Nordstierna ska då ha slängt den på det ställe som sedermera blev Deragårdens grusgrop.
– När mästersmeden Carl Hjalmar Andersson 1924 sedan köpte ett lass grus från Deragården dök den upp. Smeden hade hört den 200 år gamla sägnen och lade ihop ett och ett.
– Till Varbergs museum kom kulknappen 1932, genom dåvarande intendenten, Albert Sandklef från Frillesås. 1940 gav Sandklef ut en bok om Karl XII:s död, som behandlade kulknappsteorin. Den blev så omdiskuterad att han kände sig tvingad att skriva en till året efter.
– Myten sa att Karl XII var ”hård för kulor”. Alltså att han var oövervinnelig eftersom han aldrig blivit allvarligt skadad. Kulorna kunde inte gå genom hans kläder sa man, utan man skulle vara tvungen att ta något från hans uniform för att motverka trolldomen. En annan version säger att man skulle ha en kula stöpt av kyrkklockor.
– Det speciella med knappen som Carl Hjalmar Andersson hittade är att den är fylld med bly. Det gör den onödigt tung som knapp, men betydligt mer användbar som ammunition. Idag ställs den ut på Varbergs museum. Och det finns många teorier kring om det verkligen är den som blev krigarkungens bane.
– 2001 gjordes en mitokondrie-DNA-analys på knappen som matchades med blod som hittats på insidan av kungens handskar. Det visade sig vara en match, men mitokondrie-DNA-analys är inte lika exakt som ett vanligt DNA-prov. Den mitokondrie-DNA-grupp som fanns på kulan och handskarna är visserligen överensstämmande men är ganska vanligt förekommande. Ungefär var hundrade individ i Sverige har den varianten. Man ska också betänka att många personer har hanterat knappen genom åren.
