Dubbelt så mycket bidrag till pojkar

Förra året delade Marks kommun ut drygt 3,5 miljoner i bidrag till föreningar med verksamhet riktad till ungdomar i åldern sju till tjugo år. Av de pengarna uppskattar kommunen att pojkar fick dubbelt så mycket som flickor, drygt 2,3 miljoner kronor, respektive drygt en miljon kronor.

– Det är olyckligt, men vi ger ju lika mycket bidrag per aktivitetstillfälle. Och en del bidrag kan vi inte gå in och jämföra om det går till flickor eller pojkar, och vi kan inte gå in och detaljstyra hur föreningarna fördelar dem, säger Elise Arnell (KD), ordförande i kultur- och fritidsnämnden.

Men att skillnaderna beror på att pojkar är mer aktiva är inte hela sanningen.

Flickor står för 38 procent av aktivitetsbesöken och pojkarna står för 62. Men när kommunens bidrag fördelas på de aktiva får flickor bara 31 procent och pojkar 69.

– Här kan man se att det finns en viss skevhet. På något sätt är det så att pojkföreningar har fått mer pengar än flickföreningar, säger Pia Karlsson, chef på kultur- och fritidsförvaltningen.

Och Elise Arnell tycker att det är olyckligt.

– Det är något som jag inte tycker är bra. Jag vill inte dela in föreningar i ”kill-” eller ”tjej-”, utan hoppas att de är till för alla, men sedan har vi vissa saker som är kapitaltunga, som till exempel Fotskäls Hockey där fler killar spelar.

– Det är något vi får försöka titta över, vilka verksamheter som får mest pengar och vilka som deltar i dem, säger hon och menar att hon inte tror att mer riktade bidrag från kommunens sida är någon lösning.

Om mer pengar går till killar, delvis för att de är mer aktiva, varför är inte tjejer aktiva i lika hög utsträckning?

– Om jag jämför med fritidsgårdsverksamheten, så kan man se att det är svårare att få tjejer aktiva i den här typen av verksamheter. Kanske gäller det också för föreningar. Har det varit en mansdominerad värld, ger det också män mer förutsättningar. Det är något man måste jobba långsiktigt med. Vi jobbar mycket med jämställda föreningar och har som mål att det ska vara så jämställt som möjligt.

Misslyckas föreningarna med att locka tjejer?

– Man kanske inte lyckas att nå tjejer i så hög grad som är önskvärt, men om man delar upp det i andra faktorer, som ålder eller etnisk bakgrund, kanske det finns andra grupper som man når ännu sämre. Jag skulle inte säga att man misslyckas, många tjejer är aktiva, även om föreningarna lyckas bättre med pojkar.

– Men vi tycker inte att detta är bra, från arbetsutskottets sida har vi föreslagit att vi ska gräva djupare i detta, så att vi kan få lite bredare bas att stå på. Vi är i ett tidigt skede och har inte kommit längre, men vi tar det på allvar, säger Elise Arnell.