Stefan Eklund: Lokal journalistik för en ny tid
Under ett drygt halvår har Borås Tidning varit en forskarstation. Projektet Beta Borås’ testredaktion på fyra personer fick fria händer att göra lokal samhällsjournalistik för åldersgruppen 25-35 år. Deras arbete avslutades efter valet i september.
Men vad har vi lärt oss egentligen? Det var ju med den ambitionen Borås Tidning gick in i projektet – vi ville lära oss något nytt, vi ville lära oss hur vi ska göra vår viktiga samhällsjournalistik attraktiv för den yngre generation som sedan ett bra tag har övergivit papperstidningen för en digital nyhetskonsumtion på annat håll än hos de traditionella mediehusen.
Vi har i BT kontinuerligt berättat om det här forskningsprojektet – genomfört i samarbete med Lindholmen Science Park, statliga forskningsinstitutet RISE Interactive och Södertörns högskola – och det har också väckt stor uppmärksamhet inom mediebranschen och det politiska fältet. Kultur- och demokratiministern Alice Bah Kuhnke är en av dem som har besökt redaktionen för att ta del av deras arbete.
Beta Borås kommer också att vara föremål för två branschseminarier i höst, i Stockholm 6 december och Borås 11 december, och projektet kommer att presenteras på NxtMedia Conference i Trondheim nästa vecka, av mig och Beta Borås redaktör Frida Dam Bergstedt tillsammans med Lindholmens Martin Holmberg. I Trondheim presenteras vi som ett av ”Nordens mest spännande medieprojekt just nu”.
Men som sagt, lärdomarna – vilka är de? Slutrapporten är inte färdig än, den kommer att presenteras i samband med ovan nämnda seminarier, men läser man delrapporten som finns tillgänglig sedan en tid och handlar specifikt om testredaktionens valjournalistik pekar den på fyra ”kännetecken” som skiljer Beta Borås journalistik om valet i september från det forskare tidigare sett vid studier av lokaljournalistik och valrörelser:
1) Beta Borås agerade mer självständigt i sin rapportering och hade en egen agenda bortom partiernas egna utspel.
2) Beta Borås fokuserade mer på sakfrågor än på det politiska spelet.
3) Beta Borås använde flitigt nya digitala verktyg, rörlig bild och andra kanaler (Instagram till exempel). Texten var ofta mer ett komplement än huvudingrediens i rapporteringen.
4) Beta Borås riktade in sig på servicejournalistik och folkbildning eftersom man enligt delrapporten ”känt att målgruppen ofta saknar grundläggande kunskaper om hur samhället fungerar”.
Analysen av responsen från de fokusgrupper som ”utsatts” för Beta Borås journalistik kommer att presenteras i den kommande slutrapporten, men det har redan konstaterats att fokusgrupperna upplevt sig mer informerade och redo att göra ett politiskt val sedan de tagit del av Beta Borås’ journalistik. Samma vilja till folkbildning har vi sett i andra sammanhang där 25-35-åringars medievanor har undersökts.
Så låt mig försöka på en sammanfattning:
Givetvis är det viktigt att svensk lokalmedia fortsätter att granska makten, följa och kommentera det politiska spelet och kritiskt redogöra för partiernas olika utspel.
Men – och det här är ett stort men – ska svensk lokalmedia vinna tillbaka de yngre läsare som konsumerar information i andra kanaler än de traditionella så behöver vi även återta folkbildningsinitiativet och inte vara rädda för det som kallas servicejournalistik, det vill säga att vinnlägga oss om att utan hårda vinklingar grundläggande berätta hur samhället och politiken fungerar.
Och – och det här är ett stort och – vi måste lära oss nya former för både det och den granskande journalistiken. Det räcker inte med bara text längre. Bildgenerationen har vuxit upp. Vi är skyldiga dem kvalificerad journalistik på deras villkor.
Fotnot: Ni hittar Beta Borås material på www.bt.se/betaboras samt om ni söker på Beta Borås på Facebook, Youtube, Soundcloud och Instagram.
