David Lega: Vi måste prata mer om EU:s budget
EU:s budget, våra skattepengar, måste behandlas med största respekt. Budgeten förtjänar mer uppmärksamhet. En gång per år tar Europaparlamentet ställning till hur EU skött sig budget och förvaltat skattebetalarnas pengar. Vi beslutar då om huruvida EU:s styrande organ förtjänar ansvarsfrihet eller inte. Dessa beslut debatterades och klubbades förra veckan.
David Lega
är Europaparlamentariker för Kristdemokraterna, som ingår i partigruppen EPP.
Det är viktiga beslut, eftersom EU samlar in mängder av pengar från medlemsstaterna och detta finansieras givetvis av skattebetalare: privatpersoner och företag. Budgetens storlek och användningsområden förhandlas mellan EU-institutionerna. När EU:s budget antagits är det kommissionen som ansvarar för att den genomförs.
Vad få svenskar vet är att den svenska regeringen inte godkände kommissionens förvaltning av budgeten. När ministerrådet nyligen diskuterade huruvida kommissionen bör få ansvarsfrihet för budgetåret 2021 eller ej röstade den svenska regeringen mot. Kommissionen gör alltför många fel i utbetalningarna, och utvecklingen går åt fel håll. Tre procent av transaktionerna är fel på något sätt, långt över den nivå av fel som anses acceptabel (två procent).
”Det är viktigt att skattebetalarna, som står för notan, vet vad man får för pengarna.”David Lega
Förutom att uppmärksamma faktiska fel och misstag, så behövs en debatt om vad budgeten används till. Här kommer ett par exempel på saker som EU finansierar som de flesta inte har en aning om: TV-program om kulturarvet i Nordmakedonien för ca 300 miljoner kronor, cirkus- och clownträning för asylsökande för 6 miljoner kronor och 1,5 miljarder per skolår till frukt till skolor. Man kan tycka att detta är bra och att de pengarna är välinvesterade, eller ej. Men min poäng är att kunskapen om EU:s budget är för låg.
Det är viktigt att skattebetalarna, som står för notan, vet vad man får för pengarna. Detta är inte minst viktigt när vi närmar oss valet nästa år och alla ska rösta. Demokratin vilar på kunskap, och kunskap krävs för att kunna utkräva ansvar.
Samma problem, kunskapsunderskott, återfinns i andra änden av budgetkedjan: för mottagare utanför EU. EU är världens största givare av både humanitärt bistånd och utvecklingsbistånd. Men tyvärr är de som får hjälpen alltför ofta omedvetna om att det är just EU som står bakom hjälpen de får. Biståndets främsta syfte är självklart att hjälpa människor i nöd, men denna aspekt – att mottagarna också vet vem det är som bistår med hjälpen – ska inte underskattas. Mäktiga auktoritära aktörer, Ryssland, Kina och Iran för att nämna några, ökar ständigt sina desinformationsattacker. Lögner sprids och attackerna syftar till att skapa förvirring och oro, inte minst rörande EU och EU:s intentioner.
Vi måste helt enkelt prata mer om EU:s budget, både vi politiker och media inom och utanför EU.
