Annons

Anela Murguz: Vi måste gå till botten med ungas psykiska ohälsa

Personalbrist och långa köer till BUP måste lösas på längre sikt.
Anela MurguzSkicka e-post
Ledare • Publicerad 9 februari 2022
Anela Murguz
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Effektiviseringar och en mer tillgänglig vård i all ära. Men samhället måste ta sig an grundproblemet när det gäller ungas psykiska ohälsa.
Effektiviseringar och en mer tillgänglig vård i all ära. Men samhället måste ta sig an grundproblemet när det gäller ungas psykiska ohälsa.Foto: isabell Höjman/TT

Köerna till barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, växer samtidigt som det har varit svårt att behålla personal. Det är en nästintill omöjlig kombination som mer eller mindre är farlig för de barn och unga som får vänta för länge på att få den vård de behöver.

Situationen är lika påtaglig i Borås som i landet i stort. En granskning av Ekot (31/1) visar att det saknas personal i hela landet och på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås saknas omkring tio psykologer i öppenvården samt fem sjuksköterskor i slutenvården, enligt P4 Sjuhärad. Förra veckan kunde BT (3/2) dessutom berätta mer om det ansträngda läget på mottagningen Elinsdal där personal sagt upp sig på grund av arbetsmiljön. Alltmedan köerna till BUP fortsätter att växa.

Annons

Personalbristen är alltså en viktig förklarande faktor i sammanhanget. Ungas psykiska ohälsa en annan. Tidigare underlag har pekat på att detta är något som ökar, bland annat en rapport från Folkhälsomyndigheten från 2018 där antalet barn och unga med psykosomatiska besvär fördubblats sedan 1980-talet.

”Men personalbristen hänger som ett tungt moln över verksamheterna och det går dessvärre inte att trolla fram mer personal.”

Den växande psykiska ohälsan lär förr eller senare märkas av även inom vården. Det bekräftas också av att remissflödet till BUP ökat, bland annat som en konsekvens av pandemin. Under första halvan av förra året ökade exempelvis remissflödet med 21 procent i regionen. Men Jenny Linder, tillförordnad verksamhetschef för barn- och ungdomspsykiatrin på SÄS, nämner i P4 Sjuhärads inslag att även efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar ökat markant.

Detta tillsammans med den landsomfattande personalbristen gör situationen helt enkelt ohållbar. Ekots granskning visar att få regioner klarar av att ge vård inom ramen för den förstärkta vårdgaranti som omfattar barn och unga som söker hjälp hos BUP. De lidande blir alltså de patienter som måste vänta för länge på att få den vård de behöver.

Situationen kan därför verka hopplös, framförallt för de barn och föräldrar som påverkas av de långa väntetiderna. Men mycket tyder på att det har börjat röra sig i rätt riktning i Västra Götalandsregionen. DN rapporterade i förra veckan att arbetet med att öka tillgängligheten börjar ge resultat. Tidigare har barn- och ungdomspsykiatrin i regionen varit en av de mest ineffektiva i landet med en patient per dag och anställd medan man nu ökat antalet besök per anställd med 30 procent.

Men personalbristen hänger som ett tungt moln över verksamheterna och det går dessvärre inte att trolla fram mer personal. Dessutom fortsätter remisserna att strömma in alldeles oavsett hur mycket regionen effektiviserar arbetet, vilket leder oss till själva kärnan i frågan; varför mår så många unga så dåligt? Och vad kan man göra för att förhindra detta? Dessa frågor behöver bevaras av samhället som helhet.

Annons
Annons
Annons
Annons