Vem vittnade till den mordmisstänktes förmån?

Ledare Artikeln publicerades
Religionsfriheten innebär inte att övriga samhället har en skyldighet att i alla situationer anpassa sig.
Foto:JESSICA GOW / TT
Religionsfriheten innebär inte att övriga samhället har en skyldighet att i alla situationer anpassa sig.

En kvinna iklädd heltäckande slöja vittnade nyligen i Göteborgs tingsrätt. Enligt rättens ordförande kan man därför inte vara helt säker på om det verkligen var rätt person som vittnade. Det är inte rimligt att religionsfriheten ska gå före rättssäkerheten.

Det finns flera uppmärksammade exempel från de senaste åren där religionsfriheten har hamnat i konflikt med andra viktiga värderingar och principer i samhället.

Arbetsförmedlingen gjorde exempelvis fel när den drog in aktivitetsersättningen för en muslimsk man som vägrat ta en kvinnlig vd i hand i samband med en intervju om en praktikplats. Göteborgs tingsrätt gjorde fel när den inte tillätt tre muslimska kvinnor med heltäckande slöja att närvara vid en omhäktningsförhandling. Göteborgs stad anmäldes till diskrimineringsombudsmannen när den lade ett föreläggande mot en fristående skola där personalen bar heltäckande slöja.

Det nu aktuella fallet handlar om en kvinna som vittnat i Göteborgs tingsrätt. Kvinnan, som är syster till den huvudmisstänkte, var kallad som vittne i den uppmärksammade rättegången om fjolårets dödsskjutningar på restaurang Vår krog & bar på Vårväderstorget i Biskopsgården - som kallats för 2000-talets värsta våldsbrott i Göteborg.

Hon framträdde i rätten iklädd heltäckande slöja, en niqab, med enbart en smal springa för ögonen, vilket Göteborgs-Posten uppmärksammade på nyhetsplats (8/7). På GP-journalistens fråga "Kan man då vara säker på att det är rätt person som vittnar?" svarade rättens ordförande "Nej, det kan man inte."

Rätten för den enskilde att bära ett religiöst plagg väger alltså så tungt i ordförandens ögon att den väger tyngre än andras rätt att förvissa sig om vem det är som verkligen sitter i vittnesbåset.

Anonyma vittnen är i Sverige, till skillnad från exempelvis Danmark och Norge, inte tillåtet. Det kan man givetvis ha åsikter kring men så är det nu bestämt och då är det det som ska gälla. Det avgörande argumentet mot anonyma vittnen är att den tilltalade ska kunna veta från vem uppgifterna som kan ligga till grund för en fällande dom kommer. Detsamma borde givetvis gälla övriga samhällets rätt att kunna avgöra vem det faktiskt är som vittnar i rätten. Det är inte rimligt att religionsfriheten ska gå före rättssäkerheten.

Religionsfriheten är och ska vara en grundläggande rättighet. Alla vuxna har rätten att gå omkring i vilka kläder de vill, skaka hand med vem de vill eller vägra att utföra vissa arbetsuppgifter. Men det innebär inte att övriga samhället har en skyldighet att i alla situationer anpassa sig.

Arbetsgivare ska kunna kräva att en anställd utför de arbetsuppgifter som finns i en tjänstebeskrivning, religionsfriheten ska inte innebära undantag från läroplan och religionsfriheten kan inte innebära undantag från gällande rättssäkerhetsprinciper . Alla friheter har en gräns, så också religionsfriheten.