Varsel om sämre tider

Nu ser vi de första tecknen på den lågkonjunktur som alla varnat för.

Ledare • Publicerad 1 oktober 2008

När finanskrisen sveper över världen drabbas förstås en liten öppen ekonomi som Sverige. Bankerna hotas och räntorna skjuter i höjden, ökade bolåneräntor medför höjda hushållskostnader med tusentals kronor per år.

På senare tid har vi även sett en våg av varsel, inte minst i Västsverige. Arbetsförmedlingens sammanställning visar att 9.000 personer varslades om uppsägning i Sverige under september månad. Det är de högsta talen sedan krisåren i början på 1990-talet då toppnoteringar på runt 20.000 nåddes.

De senaste dagarnas varsel är oroväckande. Hushållen drabbas hårt när den ene eller båda vuxna sägs upp. Västsvenska handelskammaren räknar med att om 1.000 jobb försvinner från Volvo blir i längden 6.000 arbetslösa (G-P 1/10).

Underleverantörerna drabbas direkt. Men på sikt handlar det även om uteblivna skatteintäkter som leder till sämre välfärd och att konsumtionen minskar när personer blir arbetslösa. Hela det västsvenska samhället påverkas när biljätten drar ned på verksamheten.

Ändå är det fel att beskriva lågkonjunkturen i samma termer som krisåren i början av 1990-talet. Andelen sysselsatta är fortfarande rekordhög och statens finanser är goda. Både regering och bankerna verkar ha tagit lärdom av den omfattande krisen i början på 1990-talet. Bankerna har en rejäl buffert att ta till om pengarna skulle börja sina.

Från socialdemokratiskt håll talas det om regeringens passivitet i detta kristillstånd. Vore det inte tid för regeringen att gå in och skydda Volvo och annan tillverkningsindustri med en industriakut? Nej, knappast. Det skulle bara handla om konstgjord andning. Företag som Volvo konkurrerar med sina produkter på en stenhård global marknad, att staten går in som garant och beskyddare är inte hållbart i längden.

Visst kan och bör arbetsförmedlingen få pengar till riktade yrkesutbildningar för omskolning av dem som förlorat jobbet. Men det är endast ett attraktivt och omställningsbenäget näringsliv som kan fylla luckorna efter de jobb som försvinner.

Ledarredaktionen

Så här jobbar Borås Tidning med journalistik. Uppgifter som publiceras ska vara korrekta och relevanta. Vi strävar efter förstahandskällor och att vara på plats där det händer. Trovärdighet och opartiskhet är centrala värden för vår nyhetsjournalistik.