GDPR Illustration

Ta del av våra användarvillkor

Med dataskyddsförordningen GDPR (General Data Protection Regulation) har vi uppdaterat våra användarvillkor så att det framgår vilka uppgifter vi samlar in från dig – och vad vi använder dem till. När du besöker våra webbplatser och appar samlar vi in uppgifter från dig för att förbättra din användarupplevelse. Det inkluderar även vilka annonser vi visar för dig.

Daniel Braw: Världen kan inte mättas förrän Putin har besegrats

Världen är hungrigare än någonsin. Då använder Putin svälten som påtryckningsmedel.
Daniel BrawSkicka e-post
Gästkrönika • Publicerad 19 juli 2022
Daniel Braw
Det här är en krönika av en medarbetare på ledarredaktionen. Borås Tidning politiska etikett är moderat.
Strider längre bort vid ett odlingsfält i Dnipropetrovsk i Ukraina.
Strider längre bort vid ett odlingsfält i Dnipropetrovsk i Ukraina.Foto: Efrem Lukatsky

Över 800 miljoner människor går till sängs hungriga. Antalet människor som lever i akut hunger har mer än fördubblats sedan 2019 och uppgår nu till nästan 350 miljoner. Världen är, som FN-organet World Food Programme uttrycker det, hungrigare än någonsin.

Dagens krönikör

Daniel Braw

är utrikesdebattör och fil. dr i historia.

Därmed blir världen också oroligare. Krisen i Sri Lanka kan följas av fler. World Food Programmes chefsekonom Arif Husain varnade nyligen för att människor kan hamna i ett så utsatt läge att de inte har något annat val än att göra uppror – och påminde om att den arabiska våren 2011 uppstod ur desperation över skenande livsmedelspriser. ”Precis där är vi nu”, sa Husain.

Nytt är dock att världshungern i hög grad beror på ett enda lands agerande, nämligen Rysslands. Mat- och bränslepriserna var höga redan innan Rysslands storskaliga angrepp på Ukraina. Men i och med angreppet eskalerade problemen. Dels förstörs och hindras livsmedelsproduktionen, dels stoppas och försvåras exporten från Ukraina.

Världsbanken varnade redan i april för att kriget hade förändrat förutsättningarna för handel och produktion på ett sätt som skulle leda till att de historiskt höga prisnivåerna skulle hålla i sig under hela 2024.

Liksom Rysslands angrepp på Ukraina har tvingat en energipolitisk omorientering i vissa länder i Europa, kan krisen tvinga fram en ny syn på livsmedelsproduktion. Både Ryssland och Ukraina har utvecklats till nyckelaktörer på marknader med hög grad av internationell koncentration, exempelvis för grundläggande livsmedel som vete och majs. ”Hög koncentration gör dessa marknader sårbara för störningar och volatilitet”, skriver Världsbanken.

”Krisen är i detta perspektiv en oavsiktlig bieffekt av kriget.”
Daniel Braw

Det saknas inte idéer för hur den nu rådande livsmedelskrisen ska lindras. En av de viktigaste är att länder avstår från att införa ytterligare handelshinder, något som dessvärre har skett. Vid halvårsskiftet hade fem livsmedelsexporterande länder infört exportbegränsningar – trots att erfarenheten från tidigare kriser är att sådana åtgärder driver upp priserna ytterligare.

Men samtidigt utgår idéerna och förslagen i stor utsträckning från att krisen i sig är opåverkbar, som missväxt eller en pandemi. Krisen är i detta perspektiv en oavsiktlig bieffekt av kriget.

Ett annat perspektiv är det som den framstående historikern Timothy Snyder har formulerat: livsmedelskrisen är Putins ”hungerplan”. Genom denna plan kan Ryssland uppnå målet att utplåna Ukraina som självständig stat, skapa migrationsströmmar från det hungerdrabbade Afrika till Europa och vända världen mot Ukraina. ”När matupploppen börjar och svälten sprider sig kommer den ryska propagandan att skylla på Ukraina och kräva att Rysslands territoriella vinster i Ukraina erkänns samt att alla sanktioner lyfts”, skriver Snyder. ”Ryssland planerar att svälta människor i Asien och Afrika för att vinna sitt krig i Europa.”

Det är ett perspektiv som leder till helt andra slutsatser – framför allt att världen inte kan mättas förrän Putin har besegrats.

Välkommen att kommentera

Välkommen att kommentera! Tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Borås Tidning och Ifrågasätt förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.